Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 30 jan. 1932 - Dagens frågor - Den penningpolitiska diskussionen. Av —gh—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 45
en relativt låg nivå. Slutligen har man tvingats att erkänna, att en
produktprisstegring på ett par procent utövar ett mycket gynnsammare
inflytande på industriens räntabilitet än en lönereduktion av samma
omfattning. För arbetarna torde sistnämnda förhållande — i förening med
fruktan för att en hotande eller åsyftad partiprisstegring icke skall kunna
behärskas och kommer att driva upp levnadskostnaderna — ha spelat en
avgörande roll vid ställningstagandet till avtalsfrågan. Här möter sålunda
en variant av den tredje frågan: Förutsätter icke en penningpolitik, som
åsyftar att stödja näringslivet, en partiprisförändring av för
levnadskostnaderna ödesdiger omfattning? Och kan f. ö. en prisrörelse av denna art,
när den en gång börjat, behärskas? Det är icke endast arbetarna, som med
utvecklingen under efterkrigsåren i friskt minne på denna punkt hysa
farhågor.
För att man skall kunna tillfredsställande besvara sistnämnda frågor,
fordras en utförligare redogörelse för vissa prisbildningsförhållanden än
som här kan ifrågakomma. Den intresserade kan hänvisas till
professorerna Heckschers, Myrdals och Ohlins ovannämnda framställningar. Så
mycket synes på diskussionens nuvarande stadium klart, att planer, vilka
åsyfta ett återställande av t. ex. 1929 års prisnivå, måste betecknas soni
utopier och förutsätta, att man släpper lös prisrörelser, vilka sannolikt icke
kunna behärskas och i alla händelser äro oförenliga med den höjning av
kronans internationella värde, som stundom påyrkats just av ivrarna för
en väsentligt höjd prisnivå. — Om man än mot förmodan skulle lyckas
erhålla en förändring av prisrelationerna, som ägde samma indexmässiga
uttryck som prissystemet fore det sista våldsamma prisfallet, skulle dessa
indextal för övrigt ined säkerhet representera en annan prisbalans än den
för detta prissystem utmärkande. — Oomtvistligt är likväl å andra sidan,
att fluktuationer i partiprisnivån endast i ringa utsträckning behöva
påverka levnadskostnaderna. Man kan därför räkna med att den stegring av
partipriserna, som är nödvändig för att räntabiliteten icke skall ytterligare
försämras, kan få inträda utan att »kronans köpkraft i konsumenternas
händer» behöver undergå någon ur allmänhetens synpunkt betydelsefull
förändring. Lika riskfylld som en medvetet p rissteg rande
penningpolitik måste anses vara, lika opåkallad förefaller därför en i något
avseende pri 3 pressande — m. a. o. en de automatiska prisstegringarna
hindrande — politik. Slutligen förtjänar att nämnas, att partipriserna
under de gångna månaderna visat en avsevärt mindre känslighet för
växelkursernas utveckling än väntat. Detta minskar angelägenheten av att
åtgärder vidtagas för en höjning av kronans internationella värde. Givetvis
är det likväl ur alla synpunkter önskvärt, att växelkurserna snarast möjligt
på något sätt stabiliseras — om i anslutning till guldet eller pundet är en
annan fråga.
Mot bakgrunden av den penningpolitiska diskussion, som sålunda
föregått finansministerns ställningstagande i statsverkspropositionen, synes
innebörden av hans programförklaring fullt klar. Då dennas ordalydelse
av tidigare antydda skäl knappast är allmännare känd, återgives den här
in extenso:
»De gångna månadernas utveckling har givit stöd åt uppfattningen, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
