Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 6 november - Studentvärnplikten. Av K. E. Gillberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDENTVÄRNPLIKTEN 341
värnpliktiga, som uttagas till reservunderbefäl, och det måste
i ännu högre grad gälla studenter och likställda som äro
avsedda för andra mera krävande befälsuppgifter.
Bättviseschablonerna och de demokratiska principerna lämna
alltså ingen ledning, när det gäller detta rent praktiska
problem. De få lämna rum åt vad som enligt ändamålsenlighetens
hårdare lagar kan vara berättigat och nödvändigt.
Det är nödvändigt, att i vår försvarsorganisation ingår ett
rätt stort antal reservbefäl. Detta reservbefäl utgöres
merendels av studenter och »likställda». Äro dessa grupper kapabla
att lösa dessa uppgifter? Man har att beakta två spörsmål.
Är studenten användbar som reservbefäl? Finns det någon
bättre? Det är dessa två frågor, som träffa problemets
kärnpunkt. Övriga synpunkter fordra ett avgjort mindre beaktande.
Den första frågan kan med stöd av tillgänglig sakkunskap,
vars omdöme i en dylik rent teknisk fråga måste beaktas,
besvaras jakande. Det har visat sig, att de flesta av dem, som
uttagits till studentkompanierna för att där som befälselever
undergå särskild utbildning, ha haft förmåga att tillgodogöra
sig denna och bli ett, så långt utbildningstiden medgiver det,
användbart befäl.
Ett i alla avseenden idealiskt resultat uppnås visserligen icke.
Man måste också taga i betraktande det förhållandet, att den
trupp, som den värnpliktiga studenten skall föra, har en ännu
kortare utbildning, vilket försvårar hans arbete. Men trots
detta torde det vara en ganska allmän uppfattning, att de
farhågor, som uttalades vid den införda avkortningen av
tjänstetidens längd, icke visat sig helt befogade. Den förlorade tiden
har till stor del kunnat inhämtas tack vare en rationalisering
av utbildningsmetoderna och en ökad villighet att göra sitt
bästa hos truppen, två samverkande faktorer, vilkas betydelse
icke kan skattas nog högt.
Givetvis äro icke alla studenter lämpliga till reservbefäl, men
som kategori betraktad fylla de måttet. Den större bildningen
är ett ingalunda oväsentligt krafttillskott, som, om icke annat,
skänker en del av den säkerhet, som är ett oundgängligt villkor
för befälsföringen. Dessutom har ju efter världskriget
omvittnats, att den nutida stridens påfrestningar mera äro av
moralisk och psykisk natur än av fysisk. Det torde under
sådana omständigheter icke vara alldeles överraskande, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
