Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 6 november - Studentvärnplikten. Av K. E. Gillberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 K. E. GILLBERG
mässig överläggning skulle avstå härifrån, alldenstund staten
av honom sedan fordrade 260 dagars värnpliktstjänstgöring i
stället för 140. Förekomsten av ett enda sådant fall skulle
säkerligen väcka enormt uppseende i pacifistiska kretsar.
Det allvarligaste, som man har att taga hänsyn till, är icke
att de studentvärnpliktiga nödgas avstå en viss tid för att
fullgöra en medborgerlig plikt. Den invändning, som kan göras,
är att värnplikten understundom indirekt föranleder
ekonomisk uppoffring, då studieskulderna under värnpliktstiden
skola förräntas. Detta är onekligen en extra belastning, som
man måste livligt beklaga. Den kan dock icke tillmätas
avgörande betydelse. I allmänhet fullgöres värnplikten
omedelbart efter avlagd studentexamen vid läroverket, alltså innan
skulderna i de flesta fall börjat bliva att räkna med. Dessutom
har staten genom sina räntefria studielån i viss mån betagit
anmärkningen dess verkan.
För de flesta torde också denna reella nackdel vara av mindre
betydelse i argumentationen. I den politiska diskussionen
spelar det demokratiska jämlikhetsidealet en avgjort större roll.
»Alla ska’ vara lika, ingen får ha det för bra.» Den
matematiska rättvisan fordrar, att liksom Per har en röst och Pål en,
så skola de båda också ha lika lång värnpliktstjänstgöring.
Det ligger en djup sanning i ett sådant resonemang och det
är på visst sätt oangripligt. Därest verkligheten vore lika
schematisk och enkel som det frasradikala tänkandet, skulle
förvisso ej heller några svårigheter uppstå vid tillämpningen.
Men dessvärre förhåller det sig icke så.
Man kan icke — särskilt med de erfarenheter, som
världskriget lämnat och som också böra tagas i betraktande i den
svenska försvarspolitiska diskussionen — räkna med
matematiskt samma utbildningstid för alla värnpliktiga. Det uppstår
differenser redan, när det gäller de olika vapenslagen, och även
inom samma vapenslag, exempelvis infanteriet, är olikheten
stor. Det nutida kriget har i högre grad än förr »framhävt
nödvändigheten av att skapa olika kategorier av trupper».
(Antingen — eller, s. 138.) Det matematiska jämlikhetsidealet
saknar betydelse i detta sammanhang liksom i så många andra.
Man måste därför finna sig uti, att de grupper, som i
försvarsorganisationen fått sig ålagda särskilda uppgifter, också få en
mot dessa uppgifter svarande utbildning. Detta gäller redan de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
