Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 6 november - Den svenska penningkrisens historia. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA PENNINGKRISENS HISTORIA 325
oförändrad plats i det internationella ekonomiska systemet, mot
att underkasta det inhemska konjunkturläget en avsiktlig
försämring. Det blir en senare fråga, eller rättare sagt: det är
en fråga som hör till den ekonomiska politiken, ej till den
ekonomiska historien.
Till en början gäller det emellertid de företeelser i det
internationella konjunkturläget som arbetade Sverige i händerna.
Det egendomliga var och är, att just depressionen har varit
ägnad att förbättra Sveriges relativa ekonomiska läge, dess
bytesrelation till utlandet, vilket visserligen icke är liktydigt
med att det absoluta ekonomiska läget skulle ha förbättrats,
något som långt ifrån varit fallet. Ändringen i bytesrelation
till Sveriges favör från den internationella lågkonjunkturens
inbrott har varit ovanligt kraftig. Det framgår enklast, om
man sätter förhållandet mellan import- och exportpriser före
kriget till 100 :100 och sedan bibehåller 100 som beteckning för
importpriserna. Exportprisernas index för åren 1928 och 1929,
d. v. s. omedelbart före den internationella krisen, var då
114,8 för det förra året och 114,3 för det senare, vilket alltså
betydde att Sverige fick 14 å 15 procent mer utländska varor i
utbyte mot sina egna än före kriget — ett stort framsteg i sig
självt. Men redan 1930 sprang denna siffra upp till ej mindre
än 132,6, d. v. s. vinsten steg från 14 å 15 till 32 å 33 procent,
och under innevarande år har den legat ännu högre, nämligen
sällan under 40 procents överskott jämfört med tiden före
kriget. Orsaken var visserligen ej stegring i exportpriserna, ty
också de föllo; men det var ett prisfall på importvarorna som
långt överträffade exportprisernas fall. Så långt detta räckte,
beredde det en möjlighet att hålla depressionen nere i högre
grad i Sverige än i flertalet länder, utan några rubbningar i
förhållandet mellan Sverige och den övriga världen.
Men under 1930 och mer utpräglat från början av
innevarande år visade det sig tecken till att denna förbättrade
bytesrelation icke i sig själv var tillräcklig att hålla depressionen
i Sverige nere, när den var så mycket våldsammare utomlands.
Det var icke heller småsaker som svenskarna, och därvid
kanske allra främst den svenska industriarbetarklassen, hade
lyckats få ut ur efterkrigsläget. En uppsats i oktober-numret
av Sociala meddelanden ger därvid i bekväm form en ny
bekräftelse på vad alla i minsta mån initierade länge ha vetat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
