Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 19 juli - Ledareskap och partisammanhållning. Av Observator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 OBSERVATOR
höver icke intala sig att de klassiska engelska partiernas sub
ordinerande under mäktiga ledarepersonligheter i allo kan
omplanteras i svensk jordmån eller ens sammanfaller med vår
uppfattning om ledarecesarismens lämplighet, därför att man
ändock ogärna vill släppa kravet på att i en partiledare se en
fana för såväl subalterner som männen i ledet. Ledarens
dirigerande kraft behöver icke lida avbräck av att ledarskapet
utövas i en smidig samverkan med partiets experter och övriga
kapaciteter. Och ined ledareauktoritetens uppehållande löses
av sig självt, utan yttre tvångsmedel, många av
sammanhållningens problem.
Vad söm ytterligare stimulerar särskilt högerns diskussion
om dess Första-kammar-problem är den stora ovissheten om var
den blivande lämpliga ledaregestalten står att uppbringa, när
hr Trygger drar sig tillbaka från det politiska arbetet. Det
kan icke fördöljas, att knappast någon av den nuvarande
uppsättningen i Första kammaren vare sig utåt eller inåt
representerar de ideal, som man helst vill förknippa med hövdingens.
Detta behöver icke innebära något underkännande av de många
ledande högersenatorernas intresse för sin politiska uppgift eller
deras stora insikter på skilda områden. Snarare torde
förhållandet vara, att urvalet bland ämbetsmän och dylika för en
ledarepost är relativt begränsat, därför att den i våra dagar
kanske nödtvungna specialiseringen på politiken som
huvudsaklig livsinriktning inom dessa kretsar både är sällsynt och
dessutom torde mötas med allmänna fördomar. Åldersskäl eller
för en fri ledarställning hinderliga ämbetsställningar
diskvalificera dessutom några tänkbara namn. Såsom läget f. n. ter
sig synas egentligen blott två resultat möjliga: antingen blir
deri nye ledaren mera en tjänstförrättande ordförande än en
»fana» eller också väljes en »verklig» ledare, som åtminstone
till en början näppeligen är i åtnjutande av någon dominerande
ställning. Just därför måste den föreliggande situationen och
de närmaste framtidsutsikterna ge ny fart åt de tidigare
diskuterade planerna att koordinera högerns partier i båda
kamrarna och ställa dessa under en gemensam ledning. Sedan
representationsskicket så grundligt omstöpts i och med 1918 års
författningsuppgörelse kvarstå icke längre samma skäl för den
dubbla organisationen och den gamla inbördes
självständigheten som förr. I och med ett ledareskifte i Första kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
