Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4. 29 maj
- Dagens frågor
- Rysslands ekonomiska omdaning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rysslands ekonomiska omdaning.
För varje år, som går, blir det sovjetryska problemet
allt allvarligare och betydelsefullare för den övriga
världen. Det finns tydliga bevis på att insikten härom börjar att sprida sig
till allt vidare kretsar. Men med undantag för sporadiska försök till
motstånd mot Sovjetunionens hittills lyckosamma taktik att draga fördel av
den inbördes konkurrensen mellan olika länder, väntar världen fortfarande
på den »gemensamma fronten» mot de icke blott politiska utan även
ekonomiska och kulturella farorna från detta håll. Och det tjänar ingenting
till att dölja för sig, att utsikterna till ett enigt defensivuppträdande för
närvarande äro små. Ty bolsjevikregeringen sitter trots alla svårigheter av
finansiell och ekonomisk art med flera trumfkort på hand. Ett av dessa är,
så underligt det kan låta, den nuvarande världsdepressionen, som
visserligen avsevärt försvårar finansieringen av den för femårsplanen
erforderliga importen genom det starka prisfallet på ryska exportprodukter, men
som å andra sidan tvingar Europa och Amerika att med eller mot deras
vilja godtaga Sovjetunionen med dess konstlat uppdrivna köpkraft såsom
avnämare av industriprodukter på mångåriga krediter. I de flesta
industriländer är nämligen arbetslöshetsfrågan för närvarande nationens värsta
plågoris, och nödvändigheten att använda alla medel för att mildra denna
gör, att man måste se till de omedelbara fördelar, som exportaffärerna med
Sovjetunionen kunna medföra, och blunda för de konsekvenser i framtiden,
varpå man redan börjar se tydliga tecken. I betraktande av att
Sovjetunionen för närvarande är en av de största köparna av
industriutrustningar är därför en organiserad ekonomisk bojkott mot detta väldiga land,
som omfattar en sjättedel av jordens yta och har över 161 milj. innevånare,
under nuvarande förhållanden föga sannolik.
På senare tiden har man sett den åsikten uttalas, att man långt ifrån att
motarbeta den ryska industrialiseringen i stället borde på allt sätt befordra
densamma. Motivet skulle vara att härigenom välståndet så småningom
skulle stiga i Ryssland och därmed utvecklingen drivas åt höger samtidigt
som befolkningens köpkraft av utländska produkter ökades. Resonemanget
håller emellertid knappast streck, när det gäller det bolsjevikiska Ryssland.
Man måste nämligen alltid hålla i minnet, att detta icke är ett fritt land,
utan att staten har monopol på såväl utrikeshandeln som praktiskt taget
hela industrien samt växande delar av jordbruket och inrikeshandeln.
Genom att hjälpa till att berika Ryssland stärker den övriga världen endast
bolsjevikregeringens maktresurser, ty man kan vara ganska säker på, att
denna regering ej kommer att tillåta, att det ryska folkets välstånd stiger
över den gräns, där den enskildes egna resurser kunna tänkas locka honom
bort från den för en lydig proletär utstakade vägen. Om det ovannämnda
resonemanget omsattes i praktiken, skulle sålunda i första hand den ryska
statens världsrevolutionära arbete befordras, ty avsikten med landets
industrialisering är först och främst att göra detsamma näringspolitiskt
oberoende av utlandet så långt detta överhuvud taget är möjligt för att
därefter med direkta och indirekta medel återupptaga de aldrig uppgivna
planerna på världsrevolutionen. Även för befordrandet av dessa planer
är den ekonomiska depressionen i de kapitalistiska staterna ett värdefullt
hjälpmedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 27 01:21:21 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1931/0202.html
