Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4. 29 maj
- Litteratur
- Det nya Italien. Av Per Engdahl
- Herbert Tingsten: Från parlamentarism till diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATUR
DET NYA ITALIEN
Förutom Ryssland, som efter nederlaget i världskriget trätt ut ur den
europeiska statsfamiljen, finns det ingen nation, som undergått en mera
genomgripande nydaningsprocess än Italien. Den parlamentariska
demokrati, som triumferade i Versailles, och som befäst sin ställning icke blott
i lagar och författningar utan också i den allmänna opinionens tänkesätt,
har i Italien fullständigt jämnats med marken och ersatts med en
samhällsordning, byggd efter andra principer än den gamla. Visserligen ha
utvecklingstendenser i liknande riktning kunnat skönjas även på andra
håll, men ingenstädes ha de trätt fram så målmedvetet och konsekvent, så
ideologiskt och praktiskt utformade som i fascismens Italien. Det är därför
helt naturligt, att litteraturen om fascismen blivit allt rikare, och att
intresset för dess åskådning, dess samhällstyp och dess metoder varit i
ständigt stigande även utanför Italiens gränser. På svenska ha redan flera
arbeten sett dagen, men intet torde i fråga om allsidighet och djup kunna
mäta sig med docenten Herbert Tingstens nyligen utkomna bok, Från
parlamentarism till diktatur, ett arbete, som bygger på
studier i fascismens hemland.
Klädd i en elegant form, med en överskådlig disposition och utan all
känslosamhet i den ena eller andra riktningen blir framställningen lika
givande som lättillgänglig. Den sakkunskap, med vilken författaren
belyser fascismens allmänna förutsättningar likaväl som dess idéhistoriska
bakgrund, dess uppkomst och utveckling, dess ideologi, dess statsrättsliga
praxis och dess utformning av stat och samhälle, ger läsaren intrycket av
en saklig och vederhäftig sammanfattning. Samtidigt måste det dock
anmärkas, att författaren understundom gör sig skyldig till ett alltför
omotiverat ståndpunktstagande. Så händer det ibland, att fascistiska uttalanden
citeras blott i den mån de stå i överensstämmelse med motståndarnas, och
när författaren nödgas medgiva, att de fascistiska arbetsdomstolarna fällt
utslag i företrädesvis arbetarvänlig riktning, bortförklarar han detta utan
några som helst bevis som blotta demonstrationer för den utländska
opinionen. De fascistiska fackföreningarnas »terrormetoder» framhållas med
största skärpa, medan de socialdemokratiska läromästarna, som endast
mötts med sina egna vapen, få över sig ett sken av kränkt oskuld. På tal
om den socialpolitiska lagstiftningen slutligen exemplifieras de åtgärder,
som författaren anser gynnsamma för arbetsgivarparten, medan däremot
de arbetarvänliga förordningarna endast helt platoniskt få sin existens
omnämnd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 27 01:21:21 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1931/0191.html
