Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 april - Litteratur - Kristendom och försvar. Av John Cullberg - En ny samling Järta-brev. Av Erik Fahlbeck - Hans Järtas och B. v. Beskows brevväxling. II. 1826—1834
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 LITTERATUR
himmelrikets kraft»? Även de, som icke ha till specialitet att gnata på
Sveriges riksdag, torde finna tanken, lindrigt sagt, grotesk. Herr
Engberg och hans parti, som ju skulle bilda stommen i avrustningsmajoriteten,
erkänna näppeligen något annat motiv än »den själviska beräkningen», och
den gör ju enligt förf. avrustningen icke blott värdelös utan även farlig.
Icke ens förf. själv går f. ö. fri för sådan beräkning, då han framkastar
tanken, att ett anslag till internationell välgörenhet borde upptagas på
vår försvarsbudget; »utgiften tjänade verkligen landets försvar». De
sarkasmer, som förf. väntar sig på grund av detta uppslags
verklighetsfrämmande idealitet, må gärna utebli. Allvarligare är, att den antydda
baktanken äventyrar själva idealiteten. Det kräves varken heroism eller
kristlig kärlek för att ge en fattig stråtrövare en allmosa, om man därmed
avser att köpa hans bevågenhet.
Gentemot dem, som misstroget mena, att de antydda förutsättningarna
för en omedelbar avrustning icke äro för handen, har förf. uppmuntrande
ord till hands. »Vi böra dock lära oss något större optimism. Ha kristna
i våra dagar vågat taga till sin lösen ’Sveriges folk ett Guds folk F, vore
det en skam, om vi förtvivlade om möjligheten att i vårt folk väcka
ansvarskänsla och tjänarevilja gent emot de övriga folken.» Orden äro
tydligen närmast riktade till de »ungkyrkliga», vilka lancerat det anförda
lösensordet. Det är dock en sak att slunga ut en djärv paroll, som kan
tjäna som ledstjärna för ett på lång sikt ställt arbete, och en annan sak
att taga en sådan paroll till intäkt för en optimism, som i detta nu saknar
stöd i det faktiska läget. Om förf: s försök att legitimera värnpliktsvägran
nödgar honom in på etiskt tvivelaktiga tankebanor, så måste hans
argumentering för isolerad avrustning sägas falla på de principer, som han
själv med erkännansvärd styrka proklamerat. Detta även utan
hänsynstagande till det alltför lättvindiga sätt, varpå han borteliminerat kravet
på maktmedel i händerna på den mellanfolkliga rättsorganisation, som är
i vardande.
Det vore emellertid orättvist att icke än en gång framhäva bokens
förtjänster. Dess strävan efter klarhet, saklighet och ridderlighet är
oförtydbar, vilket i sin mån kanske kan psykologiskt förklara den mystiska
underrubriken. Framför allt avlägger den dock ett indirekt vittnesbörd om de
ofantliga svårigheter, vilka vidlåda en pacifistisk framställning, som söker
undvara de agitatoriskt känslobetonade slagordens bekväma lärometoder.
John Gullberg.
EN NY SAMLING JÄRTA-BREV
Hans J ä r t a s och B. v. Beskows brevväxling. II. 1826—
1834. Ur Svenska Akademiens arkiv. 268 s. Sthlm 1930.
I årg. 1929 av denna tidskrift (s. 453 ff.) anmäldes första delen av den
enligt Svenska Akademiens beslut påbörjade utgivningen av Järtas och
v. Beskows hos Akademien förvarade rika korrespondens. Nu utkomna del
har liksom den förra försetts med förträffligt orienterande noter av
utgivaren, fil. dr. Carl Santesson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
