Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 16 april - Om processreformen. Några ord i anledning av den kungl. propositionen. Av Ernst Kallenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PROCESSREFORMEN 113
nämndemän, som fordras för domförhet, ävensom i samband
därmed om ökning av nämndens inflytande ha under
processreformarbetets gång skilda meningar och förslag framställts.
Liksom Processkommissionen har jag ansett det vara naturligt
och fullt försvarligt att stärka nämndens ställning genom att
icke kräva enighet inom densamma såsom förutsättning för att
dess röst skall gälla mot häradshövdingens. Vad propositionen
i detta hänseende föreslagit synes mig icke gärna kunna giva
upphov till några betänkligheter.
Förfarandets reformerande för de högre instansernas del
medför ej behov av några egentliga ingrepp i hovrätternas och
högsta domstolens organisation. Beträffande de förra möta
spörsmålen om nedsättning av det domföra antalet ledamöter
och om uppdelning av det nuvarande antalet hovrätter på flera.
Vidkommande högsta instansen märkes, att, om den nuvarande
av revisionssekreterare verkställda föredragningen skulle i
större utsträckning ersättas av muntlig partsförhandling, nedre
Justitierevisionen ej längre behöver bibehållas. Om samtliga
dessa frågor innehåller propositionen uttalanden, mot vilka jag
ej finner något av större vikt att invända.
Ett av de mera uppmärksammade spörsmålen angående
organisationen av domstolarna rör deras besättande med
lekmän, d. v. s. personer, av vilka icke kräves någon särskild
juridisk utbildning. Härvid må bortses från det
lekmannaele-ment, nämnden, som har säte i häradsrätterna; om dess
bibehållande torde råda enighet och därom ha redan förut yttrats
några ord. Vad det nu gäller är upptagande av ett
lekmanna-element i de domstolar, som äro besatta med tre eller flera
lagfarna domare: rådstuvurätter och överrätter. Under
åberopande av de vanliga skälen för lekmäns deltagande i
rättskipningen, i synnerhet i brottmål, har propositionen, i anslutning
till Processkommissionen, förordat, att i rådstuvurätter och
hovrätter en nämnd skall medverka i grövre brottmål. Min
ståndpunkt till denna framställning är densamma som den, jag förut
intagit till Processkommissionens enahanda förslag. Mig
veterligen har det icke från något håll ens påståtts, att
rådstuvurät-ternas och hovrätternas brottmålsdomar till följd av bristen på
lekmannadomare i dessa domstolar varit mindre vidsynta och
rättfärdiga än häradsrätternas domar i dessa mål. Då sålunda
icke något praktiskt behov av det ifrågasatta utvidgandet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
