Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 10 mars - Läroverksreformens förverkligande och det nya gymnasiet. Av Karl Thunell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betona en detalj eller en synpunkt, som han eventuellt är
intresserad av. Det avgivna svaret är då elevens egen prestation och
andliga tillgång på ett helt annat sätt, än när han bara har
att ge ifrån sig lärarens eller lärobokens ord. Därför betonar
också den nya stadgan med all rätt den längre redogörelsens
betydelse; den bör odlas långt mer, än som nu torde vara fallet.
Men sådan undervisning går långsamt och kräver alltså ökad
tid; så länge denna grundläggande förutsättning saknas, komma
stadgans vackra ord tyvärr att vara tomma ord. Med all
respekt för svårigheten att avge ett samlat omdöme kan man
åtminstone lugnt uttala en stark förmodan, att på detta område
— möjligen med undantag för de naturvetenskapliga
laborationerna — den viktiga omläggningen av det inre arbetet
hittills i allt väsentligt uteblivit.
Självverksamhetens stegring åsyftas även genom
föreskriften, att lärjungarna i de två högsta ringarna i något ämne
skola utföra »enskilt arbete.» Det är man åtminstone böjd att
antaga. Den nya stadgans vanliga oklarhet, ofullständighet och
brist på samlad eftertanke behärska emellertid detta avsnitts
spridda och fragmentariska bestämmelser, och det enskilda
arbetets ändamål anges i stadgans § 46[1] så obestämt, att det kan
uppfattas på de mest olikartade sätt: som en oftast förvisso
malplacerad vetenskaplighet, som tillägnande av ett mer eller
mindre populärt arbetes vetenskapliga synpunkter, som
inlärande av en större läxa än vanligt — för att bara välja
några exempel. Nu är det ju tydligt, att en stor del av eleverna
ha alls ingen vana och ganska obetydlig fallenhet för att
behandla ett så pass omfångsrikt material, som här kan bli fråga
om, och skall det inte bli pannkaka av alltsammans, måste
uppgifterna vara ganska enkla. Det är då självklart, att främst
eleverna — som fullständigt fritt välja ämnen (och lärare) —
men till stor del även lärarna ha en dragning till de enklaste
och minst krävande uppgifterna. Redan ha dessa i avsevärt
omfång den groteska gestalten av jättelika läxor; »vi ha fått
tillbaka feriearbetet, men under terminerna». Man kan tillägga:
under de även eljest splittrade, av forcerat arbete jäktade
terminerna. Stadgan ger även möjlighet för rektor att ge
»erforderligt lov för det enskilda arbetets utförande»; de två sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
