Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8
- Litteratur
- En ny del av den norska historien. Av Bertil Boëthius
- Ekonomisk vetenskap och politik. Av Tom Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
land». En historiker med andra utgångspunkter skulle måhända i
stället ha sport, hur den allmänna europeiska kulturen, på det materiella
lika väl som det andliga området, genomsyrat Norge. Fastän detta
blott är olika sidor av samma sak, är det ej en akademisk
spetsfundighet att peka på möjligheten av en sådan skiftning i grundsynen. Hade
frågan ställts på det senare sättet, hade detta vittnat om en frigörelse från
den känsla av nationellt främlingsskap inför den norska
högre-stånds-kulturen, som präglat det senaste århundradets stora genombrott i
Norge. I betraktande av denna säreget utbildade odlings lysande
insatser i sitt eget lands och Europas utveckling är det måhända ej
omöjligt, att uppfattningssättet i en framtid förskjutes i sådan riktning. Här
är emellerid avsikten ej att diskutera detta problem, dessa rader vilja
endast peka på de överensstämmelser och de motsatser i Sveriges och
Norges historia, som åtföljt ett i grunden likartat händelseförlopp, den
stora kapitaltillströmningen till de väldiga oexploaterade
naturtillgångarna i det sjuttonde århundradet.
Bertil Boëthius.
EKONOMISK VETENSKAP OCH POLITIK
Knappast någon vetenskap står i ett så intimt men tillika så omtvistat
förhållande till den praktiska politiken som den ekonomiska. Redan
denna vetenskapsgrens i svenskan m. fl. språk hävdvunna men
otvivelaktigt föråldrade namn, nationalekonomi, vittnar om dess ursprungliga
karaktär av en lära om huru den särskilda staten eller nationen skulle
ställa sig politiskt för att befrämja sin ekonomi — eventuellt på
bekostnad av andra folk eller av särskilda samhällsgrupper. Redan vid de
första försöken att lyfta denna s. k. kameralvetenskap till verklig
vetenskap för halvtannat sekel sedan framträdde emellertid de svårigheter,
som dölja sig i den principiella väsensolikheten mellan den
vetenskapliga uppgiften att klarlägga och systematiskt framställa verkligheten, och
den politiska uppgiften att söka påverka sakförhållandena i en viss
riktning, som i bästa fall är bestämd av ett enhetligt åsiktskomplex, en lära
om hur det bör vara.
Då en samling utländska nationalekonomer i samband med
Leningradakademiens 200-årsjubileum 1925 hade tillfälle att bese »Gosplan» i
Moskva, centralorganet för sovjets s. k. planhushållning, utvecklade den
ryska introduktören regeringens stolta planer för det kommande året,
bl. a. att kunna sälja en så och så stor del av en till så och så
mycket beräknad spannmålsskörd till utlandet till det och det priset, varvid
bomull m. m. skulle importeras till ävenledes divinatoriskt förutsedda
priser. Härvid inkastade J. M. Keynes: »Kan ni beräkna, bara en
månad i förväg, vad spannmålen kommer att kosta, så kan ni förtjäna så
mycket pengar, att ni inte behöver sälja någon spannmål alls!» Vad
den engelske ekonomen här satiriskt blottade, var icke
planhushållningens förkastlighet, som är en rent subjektiv omdömessak, utan den ryska
ledningens bristande förtrogenhet med den därav berörda ekonomiska
verkligheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0579.html
