Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Från en vandringsdag i Rom. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN EN VANDRINGSDAG I ROM 545
av nuets vardagslag, av dolda och synliga monument i de
moderna husen och av stora minnen, som leva där oberoende av
materiella rester. Utanför Carcer sorlar det romerska livet med
sin brokiga samling av gammalt och nytt. En lastbil rasslar
förbi, av sin romantiske förare märkt med Greta Garbos namn
i vit färg. En vinkärra skramlar därinvid med sitt granna
paraply. Schöne Ansichtskarten och mosaiker trugas på en — en
handfull romerskt vardagsliv, som sagt. Men i himlen däröver
sjunger den romerska våren, Horatius’, Catullus’ och Dantes vår,
sin eviga visa, och djupt i jorden inunder döljes Comitium, det
romerska tingstället från kungatiden, där Camillus och Cato, där
Graccherna och Cicero, Sulla och Caesar talat. Och bakom,
uppe i backen ligga dolda i jorden resterna av den romerska
republikens senatshus, den stora republikanska traditionens högborg,
om vilken Cicero träffande sade, att den blev mindre, då den
utvidgades genom ombyggnader i republikens sena tider. Och
för att nu, trevande bland all denna rikedom, som är Rom,
stanna inför något visst, tvingas tanken tillbaka till upphoven,
som Cato sökte, och de vedermödor, Aeneiden säger, det
vållade att grunda den ort, som blev Rom.
Ser man sig omkring i Rom första gången, anar man ej så
mycket av de berömda sju kullarna. Dalarna ha fyllts ut,
topparna ha arbetats bort. Men vill man gå tillbaka till det
tidigaste Rom, då måste man med hjälp av landskapsintryck från
kampagnan tänka bort storstaden av i dag, tänka bort kejsarnas
Rom, som döljes däri och framför allt därunder, tänka bort de
få rester av republikens Rom, som jorden ytterligare täcker, och
i stället se en syn av kullar, av dalar med bäckar och
busk-skog och av byar med rundhus på kullarna — så visar oss
med ofrånkomlig säkerhet arkeologien det äldsta Rom. Så
rekonstruerade även de romerska lärde urtidens Rom med
bö-lande hjordar vid byportarna, och skalderna i storstaden njöto
av att följa de lärde och, där Rom sorlade och stimmade som
mest, drömma sig tillbaka till skogssnår, åar och ekor med
lantlig last. De hade rätt utom att de förvisso idealiserade det
bukoliska: herde- och bondeliv på några kullar vid Tibern, det
är början, det är Roms tionde till åttonde årh. f. Kr. — en föga
rörlig, sluten, konservativ bygdekultur, med motstycken allt
Norditalien över.
Italiens historia börjar omkring år 800 med grekernas och etrus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
