Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Liberalism, fascism, bolsjevism som ekonomiska system. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540 ELI F. HECKSCHER
samma befolkning behöver för sin egen konsumtion; ett byte blir
då den enda rimliga lösningen. Emellertid undergår systemet
ingen mer djupgående förändring genom tillvaron av
utrikeshandel. Då staten har fullständigt monopol på utrikeshandeln,
så bestämmer den nämligen vilka varor som skola gå ut och in,
ävensom de priser till vilka de skola köpas och säljas inom
landet.
Sovjets s. k. planhushållning avviker från det nu framställda
systemet framför allt därigenom, • att så gott som ingenting
åtminstone utåt meddelas om produktionens förhållande till en
åsyftad eller faktiskt existerande konsumtion. Utöver några vaga
antydningar om utrikeshandelns framtida omfång föreligger icke
— åtminstone i det mig tillgängliga materialet — upplysning
om ens så mycket som fördelningen av de olika produkterna
mellan inhemsk konsumtion och export. Produktionen har i
denna plan blivit självändamål, och däri ligger i verkligheten
frånvaro av plan i ekonomisk mening. När man ser allt vad
som skrives om de många kraftstationerna, fabrikerna,
transportanordningarna o. s. v., så frågar man sig nämligen: varför just
dessa och varför just där? Därpå ges mig veterligen icke
något svar.
Jo, möjligen ges det ett svar, men det är i så fall av politisk,
icke av ekonomisk natur. Med dessa kraftyttringar skall man
nämligen visa den förtappade kapitalistiska världen vad
socialismen förmår. Man är därmed inne på en problemställning som
ingenting har att göra med den ekonomiska undersökning jag
haft i sikte.
Fastän det är omöjligt att säga något med bestämdhet, får
man det intrycket, att det statssocialistiska systemet på
grundval av fritt konsumtionsval icke har stora möjligheter att hålla
sig, utan i stället att det, om det icke försvinner eller utvecklas
tillbaka i liberal riktning, kommer att övergå till en mer
genomförd kommunism, d. v. s. till att även konsumtionsvalet
överflyttas på staten. En hel del av nybildningarna inom Sovjets
stora statsjordbruk, de s. k. spannmålsfabrikerna, tycks redan
ha fått prägeln av kommunism i form av gemensam konsumtion,
familjernas upplösning och barnens överflyttning till det
allmännas uppfostringsanstalter.
Redan på enbart statssocialistisk grund, d. v. s. också vid fritt
konsumtionsval, gör bolsjevismen f. ö. slut på nästan all möjlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
