Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Liberalism, fascism, bolsjevism som ekonomiska system. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIBERALISM, FASCISM, BOLSJEVISM SOM EKONOMISKA SYSTEM 539
i ett statssocialistiskt system. Drives där en penningpolitik som
helt och hållet är i överensstämmelse med planens allmänna
villkor, så gäller förmodligen vad jag nu har sagt. Skulle systemet
haka upp sig på flere eller färre viktiga punkter, så talar
emellertid all sannolikhet för att ledningen då kommer att tillgripa
penningfabrikation för att räddas ur sina svårigheter, och att
penningförvirringen kommer att utlösa verkningar som t. o. m.
i skärpt form tendera att förete likheter med de vanliga,
västerländska konjunkturväxlingarnas. Å andra sidan kan man
ingalunda vara säker att den psykologiska verkan på de privata
företagarna, som våra egna konjunkturväxlingar utöva, också skulle
komma till synes hos en statsledning som behärskar hela den
ekonomiska verksamheten. I det stora hela förefaller det
därför som om de i egentlig mening rytmiska växlingarna i det
ekonomiska livet knappast skulle komma att spela någon stor
roll under ett allmänt statssocialistiskt system. Däremot skulle
de oregelbundna växlingarna, till skillnad från de rytmiska,
strängt taget kunna sträcka sig hur långt som helst, i den mån
statsledningen icke sutte inne med de erforderliga, sällsynta
egenskaperna. Utan ledning av erfarenheten kan ingen bindande
bevisa, huruvida dessa rubbningar skulle bli större eller mindre
än de svårigheter våra västerländska samhällen känna under
namn av konjunkturväxlingar — också om man nog kan ha en
ganska tydlig föreställning om det.
Härvid har jag närmast utgått från ett bolsjevikiskt samhälle
som en sluten enhet, utan samband med andra samhällen. Då
uppkommer emellertid frågan, om utrikeshandeln behöver vara
utesluten i bolsjevikiska stater. Det är icke fallet. Visserligen
stöter det på stora svårigheter att beräkna när landet vinner
mer på att byta till sig produkter utifrån än när det låter allt
vad det åstadkommer gå åt inom landet; ty en sådan beräkning
förutsätter produktionskostnadskalkyler för de särskilda varorna,
och i den mening vi ta detta uttryck är det ej tillämpligt på en
allmän statssocialism, som vi redan ha sett. Att närmare
utveckla hur en sådan beräkning trots allt skulle kunna komma
till stånd är emellertid ej lämpligt i detta sammanhang. Det
må vara nog med att som bevis för utrikeshandelns betydelse
också under denna regim peka på, att de flesta länder ha yttre
resurser, liksom anlag hos sin befolkning, vilka icke förete något
som helst samband med just de varuslag och varumängder som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
