Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Pelle Molin och Norrlandsskildringen. Av Henry Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norrland i ord och bild», i text och teckningar ge en
framställning av »det lefvande Norrland i natur, saga, lif, glädje,
bekymmer och död». Med lyrisk gripenhet skildrar han
uppgiftens storhet och skönhet, jag citerar ett stycke ur den
betagande skildringen:
Det är Norrland som skall visas, det stora och vackra, det nakna och
hjertslitande, mörkret under vinterdag och ljuset i sommarnatt, vitrer
som drifva kor öfver fäbodvallen, stål som kastas öfver trollskatterna på
bondpigan, doften af Pärsmässregn i ung björkskog, julstämningen af
brändt barr och talgljus, rika skördar och ödehemman, marknadslif
och nyodlaregubben ensam i rök från svedda stubbar, kyrkfolkets
andäktiga och rädda gång öfver ny is på elfven, timmerkarlars sista färd
i en kornkärra då forsen gjort lik af dem, allt det lilla i buske och snår,
allt det stora i blåvioletta berg, då sol ligger bakom.
Det är naturligtvis Tirén och Björnson, som givit väckelse och
gestalt också åt detta projekt. Som en kuriositet kan nämnas, att
Tirén i en artikel av Hugo Samzelius i Ord och Bild 1894 livligt
uppmanas att tolka »den ensliga vildmarkens trolska fägring» och
fullborda den serie »stämningssaker i ord och bild från våra
nordligaste, glest befolkade bygder», varmed han säges vara
sysselsatt. Det verkar också som en direkt anklang av Tiréns
program enligt den Molinska tidningsartikeln 1890: »vara min
egen man och ha ett eget vaket öga», då Molin i sitt brev hyllar
Bergström på grund av hans självständighet och hans oberoende
av ultramoderna konstriktningar: »Det intensivt subjektiva,
framhäfdt utan konsiderationer, det är det som skall vara». Men det
anförda uttalandet visar också faran av att uteslutande renodla
Tiréninflytandet, ty i själva verket gå Molins folkloristiska planer
mycket längre tillbaka än 1890—91. Redan i ett brev till systern
23 nov. 1882 talar han sålunda om att fara till Jämtland för
att samla material till ett verk, som han tänker ge ut i tryck, och
i ett brev till Erik Modin 2 maj 1884, citerat av Attorps, nämner
han sina fragmentariskt upptecknade berättelser, vilka skrivits
»liksom ordagrant ur berättarnes munnar komna». Man bör
icke förbise, att det också är svallvågorna av J. A. Lundells
organisationsplan för uppteckning av dialekter och folkloristik och
Artur Hazelius’ verksamhet för skapande av. Nordiska Museet,
som ha nått Molin. Redan under 80-talet hade norrlänningarna
Johan Nordlander och Erik Modin börjat göra insamlingar,
89—90 reste Hugo Samzelius för Nordiska Museets räkning i
Lappland och publicerade i en rad tidskriftsuppsatser sina intryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
