Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Steriliseringsfrågan. Av Nils Stjernberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 NILS STJERNBERG
lig punkt i kommitterades betänkande. I motiven talas hela tiden
om nödvändigheten av ett »frivilligt» samtycke såsom grundval
för åtgärden. Men i förslaget till lagtext har detta krav på något
sätt »kommit bort». Där talas endast om ett samtycke »med
insikt om åtgärdens innebörd». Men jag föreställer mig, att ett
dylikt samtycke ofta kan tänkas vara framkallat på sådant sätt,
att man genom hot om någon administrativ åtgärd såsom t. ex.
intagning å anstalt eller dylikt, tvingat vederbörande att skriva
under. Även en vårdnadsberättigads samtycke kan på detta sätt
framtvingas. Barnavårdsmyndigheterna kunna säga: »vi komma
eljes att taga barnet ifrån er». De kanske ha märkt, att
vederbörande är intresserad av att få ha barnet kvar i hemmet eller
i förvärvsarbetet. Ett dylikt genom administrativt tvång
förvärvat samtycke är emellertid icke, moraliskt sett, någon vidare
värdefull grundval för åtgärdens vidtagande. Tror man att en
dylik anordning skulle vara ägnad att göra den nya
lagstiftningen särskilt sympatisk i allmänhetens ögon? I allmänhet ställer
man sig ju i nutiden avvisande till att enligt dylika metoder
uppdraga gränsen mellan samhällets rätt och enskild frihet. Vi
ha visserligen ännu kvar ett sådant administrativt »polistvång»,
nämligen i fråga om anhållande av för brott misstänkta. Om
dessa brukar det sägas, att de »frivilligt» ställa sig till polisens
förfogande. Men som man vet är detta samtycke ofta allt annat
än frivilligt utan i stället framkallat genom hot om än allvarligare
åtgärder. Ett dylikt system är emellertid icke något sådant
blomster i juridikens örtagård, som förtjänar en vidare spridning.
Jag har mig ock bekant, att inom polismännens egna led f. n.
pågår en rörelse för att bliva av med en dylik olämplig
gränsdragning mellan enskild frihet och samhällets rätt. Och jag
menar, att om det skulle komma in något av detta i den nya
lagstiftningen, så vore det icke blott ur allmänrättslig synpunkt
betänkligt, utan även oförsiktigt.
Angående vad som kan ligga bakom nämnda egendomlighet
i kommitterades betänkande tillåter jag mig icke f. n. att ha
någon bestämd mening. Men skulle där bakom ligga den tanken,
att man skulle äga rätt att genom ett dylikt administrativt tvång
pressa fram ett dylikt samtycke, tror jag, att det ur både
rättslig och moralisk synpunkt är vida bättre att uppgiva varje krav
på samtycke såom grundval för beslutet, och i stället försiktigt
avgränsa kretsen av de anstaltsmyndigheter och personer, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
