Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 12 april 1930 - Arkivutställningar som bildningsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därutanför — åtminstone någon gång under sin skoltid få tillfälle att med
egna ögon se vår historias mest ursprungliga minnesmärken.
Ty att dessa äro att finna bland arkivens skatter ej mindre än
bland museernas, därom har säkerligen en klarare insikt nu vunnits.
Ej minst för fackhistorikerna bör därutinnan utställningen ha verkat
som en väckelse. Det händer nog annars lätt, att den, som år efter
år sysselsätter sig med de historiska fakta och deras inre
sammanhang och som betraktar de bevarade vittnesbörden om dem
huvudsakligen genom den vetenskapliga kritikens synglas, förbiser betydelsen
av själva »föremålets» påtaglighet. Liksom den bestyrkta anekdoten
rätt använd bidrager till den levande uppfattningen av en historisk
person, kan själva det föremål, som utgör s. a. s. substratet för en
historisk händelse, hjälpa till att göra föreställningen om denna mera
konkret — hur självklart detta låter, kan det ändå förtjäna att
utsägas. Och det förefaller, som om ej ens reproduktionen därvidlag
tillnärmelsevis kan uppväga verkligheten; åtminstone tilldrogo sig på
utställningen urkunder, som säkerligen mångenstädes finnas avbildade,
ej därför mindre uppmärksamhet.
Utomlands har just under de senaste åren ett livligt intresse för
arkivutställningar gjort sig gällande. I det 1928 utgivna band 37 av
Archivalische Zeitschrift har förre chefen för Hauptstaatsarchiv i
Dresden W. Lippert i en livfull och uppslagsrik artikel om
Archivausstellungen pläderat för de gamla »visningssalarnas» ersättande med
växlande utställningar av arkivalier belysande någon för tillfället
aktuell historisk epok, och såväl i detta som i andra tyska arkiv ha
dylika expositioner med stor framgång anordnats. Liknande idéer ha
för övrigt även hos oss vid några tillfällen under de senaste årtiondena
realiserats av olika kulturella institutioner.
Riksarkivet är alltjämt av bristen på lämpliga lokaler utestängt
från att gå i spetsen för en dylik verksamhet. Det är emellertid att
hoppas, att detta missförhållande om en ej alltför lång tid skall vara
avhjälpt. Det trängande behovet av en gemensam nybyggnad för dess
snabbt växande, för närvarande på sju eller åtta olika — delvis redan,
delvis snart fullproppade — lokaler splittrade bestånd har äntligen gjorts
till föremål för en av Kungl. Maj:t anbefalld utredning. I en
landsortstidning har en av arkivutställningens besökare med fog betecknat
denna frågas lösning som ett »riksintresse av allra första ordningen».
Han ger därvid särskilt uttryck åt den historiskt intresserade
allmänhetens önskan att kunna få fördjupa sig i arkivets skatter. Man
kan också taga för givet, att i en dylik nybyggnad skall inredas en
rymlig sal, enkom avsedd att ge plats såväl åt montrer med sådana
historiska reliker, som ständigt böra finnas att beskåda, som ock åt
tillfälliga utställningar med anknytning till historiska minneshögtider
eller andra för ögonblicket aktuella ämnen. Erfarenheterna från det
nyss lyckligen utförda experimentet ge förhoppning, att en sådan
minnessal skall kunna giva både vår skolundervisning och vårt
folkbildningsarbete ett värdefullt handtag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
