Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Husdjursavelns rationalisering. Av Gunnar Dahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSDJURSAVELNS RATIONALISERING 183
innebär emellertid ett fördröjande av utvecklingen och är ett ur
ekonomisk synpunkt mindre lämpligt handlingssätt.
Uppställandet av en rastyp innebär, att man antar, att en viss
kombination av yttre egenskaper skall ha ett samband med vissa inre
egenskaper, som man egentligen vill erhålla. Anledningen till
att man uppställt rastypen är, som ovan nämnts, att isolerade
grupper som mer eller mindre riktigt kararakteriseras av typen
i fråga förefunnits, och att dessa grupper haft en bättre
genomsnittlig prestationsförmåga än andra. Genom att välja på det
allmänna utseendet hos gruppen har man naturligtvis fått goda
resultat. Det hade emellertid varit bättre att välja direkt efter
prestationsförmågan och det är det man nu bör göra. Om man
i en blandbefolkning av exempelvis negrer och germaner önskar
få fram särskilt intelligenta individer och därför väljer ut
individer av germansk typ, är det väl otvivelaktigt att man i
genomsnitt skulle erhålla individer med bättre intellektuell
prestationsförmåga än om man inte valde alls; men det bästa vore
naturligtvis att välja direkt efter prestationsförmågan (för den händelse
man kunde få pålitliga mått på intelligens). Om vi i Sverige
skulle välja ut individer med hänsyn till hur pass väl de
överensstämde med en mer eller mindre godtyckligt uppställd
germansk rastyp, är det klart, att resultatet skulle bli sämre, än
om vi valde direkt efter den önskade intellektuella
prestationsförmågan. Man får inte övervärdera typen som sådan utan bör
göra klart för sig, att de yttre egenskaperna ge en osäker
ledtråd, som det är önskvärt att ersätta med direkta mått på de
önskade egenskaperna.
Man kanske vill göra gällande, att jag i viss mån karrikerat
situationen, och jag skall gärna medge, att detta är en till en
viss grad riktig anmärkning. Det har gällt att få fram det
principiella i problemen, och för att kunna ge ett mera påtagligt
grepp på principerna har jag avsiktligt valt extrema fall och
givit extrema ståndpunkter. I det svenska avelsarbetet har man
naturligtvis i någon mån beaktat ärftlighetsforskningens
synpunkter — men i alldeles för liten utsträckning. Man
prishe-dömer och utväljer till avelsdjur inte bara efter rastypen, efter
det yttre utseendet, utan även efter prestationsförmågan. Det är
riktigare att säga, att man till en viss grad strävat efter ett direkt
urval, men att man onödigt försvårat arbetet genom att uppställa
fordringar på att individen inte blott skall besitta en viss pres-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
