Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20 jan. 1930 - Nationernas förbund tio år - Andra likvideringskonferensen i Haag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 73
den 1923 vittnar högt om huru maktlöst rådet känner sig mot
utträdeshot i pockande ton från en stormakt.
Några av här antydda svagheter höra emellertid till de fel, som
pläga försvinna med åren. Andra äro måhända av mera konstitutiv
karaktär. Att förbundet de senaste åren i all stillhet under föga
sensationellt rutinarbete år från år vuxit sig starkare, låter sig icke
bestridas. Och detta kan behövas exempelvis inför de påfrestningar,
som vänta, när frågan om rustningsbegränsningen på allvar skall tagas
upp efter den långa förberedelsetiden med dess många
kommissionsdebatter och specialkonferenser. Att tioåringen redan nu skall kunna
visa sig stark nog att lyckligt bestå detta eldprov, förefaller rätt
osannolikt, men på andra områden té sig utsikterna ljusare för en
hälsosam utveckling av förbundets »fruktbara verksamhet och välgörande
inflytande».
Andra Haagkonferensenj som sammanträdde den
3 januari, slöt sjutton dagar senare sina
förhandlingar med undertecknandet av en »slutakt», vilken förklaras innehålla
intet mindre än världskrigets finansiella slutlikvidering, d. v. s. en
definitiv lösning av den s. k. skadeståndsfrågan. Ceremoniellt
motsvarade knappast avslutningen så betydande anspråk i fråga om de
undertecknade dokumentens innebörd. Guldpennan och filmkamerorna
tyckas denna gång ej ha anlitats. Flera av de ledande
stormaktsombuden hade redan avrest till nästa konferens, den dagen därpå
begynnande marina femmaktskonferensen i London, och dess inledande
kungatal för 100 millioner radiolyssnare. I själva verket behövdes denna
gång i Haag ej någon reklam, ty de finansiella detalj uppgörelserna
talade för sig själva. Youngplanen var definitivt i hamn och
skadeståndsfrågan därmed för obestämd tid framåt avförd från den
internationella dagspolitiken. \7ad nu närmast återstår hör
förnämligast till tysk och fransk parlamentarisk inrikespolitik, nämligen de
stormiga debatter, som i de båda staternas parlament komma att
föregå ratifikationsbesluten. Att ratifikationer skola utebliva tyckes
ingen på allvar befara, och sedan följa de första nya tyska
skadeståndsobligationernas »mobilisering» på världsmarknaden genom den
nyupprättade stora skadeståndsbanken i Basel och så omsider
påbörjandet av tredje Rhenlandszonens utrymning och återställande under
tysk förvaltning. En annan sak är, huruvida verkligen denna
»slutlikvidering» blir »definitiv». Man har i Frankrike med ett visst
bekymmer citerat ett autentiskt eller kanske bara apokryfiskt ord av
framlidne d:r Gustav Stresemann, att skadeståndsfrågan nu är löst
för tio år framåt, och även andra av det senaste årets
skadeståndsförhandlare hysa förmodligen i sina hjärtan liknande dubier om
verkets varaktighet, i all synnerhet om de betänka, huru stora
förändringar som nu — efter 10 Y2 år — företagits med de finansiella
kapitlen i Versaillestraktaten, vilka på den tiden dåraktigt förkunnades
ha blivit dekreterade auf ewig. En detalj redogörelse för Andra
Haagkonferensens förhandlingar kan här ej komma i fråga, så tekniskt in-
Åndra
likvideringskonferensen i Haag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
