Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20 jan. 1930 - Vetenskapen och livet - En ståthållare på Karl IX:s och Gustaf Adolfs tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 65
Men i många fall gäller det också annat än politik. Särskilt för
juristerna spelar lagstiftningsarbetet tidtals en allt annat
överskuggande roll, så att juris professorerna ibland mer äro regeringens
biträden för dess uppgifter än vårdare av den heliga
juridiskt-veten-skapliga elden. Eftersom det faktiskt förekommer en mycket intensiv
vetenskaplig verksamhet på juridikens område i många andra länder,
våra grannländer icke undantagna, har man svårt att försvara den
frestelse för vilken vetenskapsmännen i detta fall utsättas — kanske
också att de ha så lätt att falla för den; ty det måste beröva vårt
andliga liv den kulturinsats som motiverar de juridiska fakulteternas
existens. Men detta är endast ett exempel bland många. Den
våldsamt uppflammande ivern hos våra bokförläggare efter
encyklope-diska populärvetenskapliga verk har t. ex. vändt halva universitet
över till detta slags uppgifter, trots att dubbleringen av dessa
publikationer knappast fyller en uppgift i proportion till vad den kostar
genom uppoffring av vetenskapsmännens egentliga insats.
Dessa reflexioner motivera i första hand endast självbesinning.
Universiteten, högskolorna och akademierna äro nära nog det enda
som ännu finns kvar av de offentliga, självstyrande korporationerna,
på vilka skråväsendet var det mest kända exemplet, och om de ej
förstå att ta vara på sina uppgifter själva, så måste resultatet
nödvändigt bli dåligt. Ty övervakningen är en både ineffektiv och
hindersam form, som man innerligt måste hoppas skall förbli överflödig,
men som ej lär kunna hållas borta i längden, om förmågan av
självreformering saknas.
Något kan dock göras också utifrån utan att skada arbetet. En
sådan åtgärd vore att vid vakans på en professur undersöka, om den
har försvarat sin plats och motsvarat de förhoppningar som fästes
vid dess inrättande; det är nämligen vidskepelse när man tror att
nya professurer kan man alltid stå till svars för, men däremot aldrig
indragning av gamla. Uppsala universitet har nyligen visat sinne för
denna synpunkt genom att begära förvandling av professuren i
pedagogik, som hittills bara har haft en enda innehavare, till en
professur i psykologi och pedagogik. Men det vore skäl att pröva vilken
nytta vetenskapen och livet ha haft av åtskilliga professurer som
nyskapats på senare tider. En sådan prövning utifrån skulle också
ibland kunna leda till självprövning, och då gjorde den sin största
nytta.
Räkenskaper åtnjuta ett ganska stadgat
rykte för att vara »tråkiga» och »torra».
Men när det gäller räkenskaper som historiska källor, måste man
modifiera en sådan föreställning. Ett räkenskapsarkiv sådant som vårt
kammararkiv är i själva verket ganska fascinerande för den, som ger
sin historiska fantasi litet friare tyglar. När man går efter dess långa
hyllrader, genomvandrar man vår historia ända från Gustav Vasas dagar,
årtal efter årtal. I goda år som i onda, i krig och fred, under lugna
tider och revolutioner ha räkenskapskarlarna präntat sina siffror.
En ståthållare på Karl IX:s
oeh Gustav Adolfs tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
