- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
498

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Historien på skolbänken. Av Wilhelm Carlgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men ett ord må också vara tillåtet, vid ett nytt läsårs början,
om historien, som de gamle kallade livets lärarinna!

I sin artikel för tre år sedan, som nog var avsedd att begrundas
av pedagogerna, fann dr Laurin hos Shakespeare alla tiders
typiske skolgosse:

»— — — som med sitt glatta morgonanlet kryper
som snäckan trög till skolan».


Jag får åberopa en sats om arbetsglädjen på morgnarne av en
annan gammal mästare, som fordom var läst även i skolorna och
skrev berömda brev till en historiker. I en av sina mest kända
epistlar till Tacitus berättar Plinius d. y., hur han vaknar vid
första timmen i villan på Tusci, låter fönstren vara stängda och
njuter av tystnaden. »Fri från allt, som förströr, och överlämnad
åt mig själv låter jag min själ icke följa utan följas av ögonen,
vilka se detsamma som själen, när de icke se något annat». Det
torde ligga någon affektation i den höglitteräre mannens ord om
sin längtan till meditationens ensamhet från kotteriet och
basilikan, där han ändå trivdes så bra. Men för oss andra är skolan
livets morgontimme, och om inte en elev i lektionens tystnad lär
sig skåda något med själens öga, så behöver det icke alltid vara
skolans fel. Bland de osynliga verkligheter, som åtminstone någon
lycklig stund kunna träda fram i skolrummet, är historiens värld
en, och tiden synes just nu vara inne att påminna om det. Plinius’
vän Tacitus hörde till dem, som hoppades kunna omskapa
människorna genom historien, och världskrigets skolmän, ja, politiker
ha på sistone haft liknande tankar. Intet skolfack torde f. n.
vara föremål för samma metodiska uppmärksamhet utomlands
som historien, vars rätta bibringande rent av hunnit bli en
internationell angelägenhet. Om inte vi här hemma skola på denna
punkt bli efter i vår neutrala vrå, så krävs det i första hand
bättre utrymme för detta ämne, än vad olika skolkommitterade
velat medgiva.

*



Det kan icke komma ifråga att här trötta tidskriftens läsare med
en genomförd statistik över historiens och andra ämnens ställning
på läroschemat förr och nu. Vare det nog sagt, att 1928 års
undervisningsplan ger historien i den fem- och fyraåriga
realskolan två timmar mindre än i motsvarande klasser av den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 19:03:20 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1929/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free