Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10 december 1928 - Viktor Rydbergs-minnet - Krigshögskolans halvsekeljubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 583
allt för att blott gå upp i vinningslystnad och självisk ävlan. Samtiden
förstod icke till fullo vad han ville ha sagt men anade dock att det var
dess eget oroliga samvete som talade ur diktarens bröst. Detsamma
gäller också om vår egen tid. Har icke Grottesången i sitt anatema
över Mammon samma fruktansvärda aktualitet i dag som i det ögonblick
dess väldiga strofer med visionär kraft utformades i Viktor Rydbergs
inre? Det kanske är en uppgift också för oss att taga ställning till
diktens problem, då vi gå att fira sekelminnet av dess store skapare.
Krigshögskolans Den svenska krigshögskolan har i dagarna firat
halvsekeljubileum. femtioårsdagen av sin tillblivelse. Med anledning
därav har utsänts en minnesskrift, vilken — liksom sakförhållandet
självt — är väl värd uppmärksamhet även utom de egentliga fackmän-
nens krets.
Det ligger i sakens natur, att en militär läroanstalt, ej minst då den
bär högskolans namn och prägel, bedriver sitt arbete och fullgör sin
verksamhet enligt sina bestämda linjer utan att därför påkalla alltför
stor offentlig uppmärksamhet.
Ofta nog är det emellertid fördelaktigt, om en större allmänhet bere-
des tillfälle att vinna kännedom om även den militära utbildningens orga-
nisation och karaktär. Så som denna nu inom försvarsväsendets olika
grenar är ordnad, är förvisso endast ett ökat förtroende att vinna genom
den vidgade kunskapen om dess mål och metoder. Ty det är väl känt,
att vår militära utbildning i dess olika grenar ingalunda står någon
annan stats efter. Den svenska ridskolan på Strömsholm äger sedan
länge ett välförtjänt högt anseende i in- och utland. Samma förhållande
råder beträffande den synnerligen högt stående skjutskolan på Rosers-
berg, liksom ifråga om artilleriets skjutskolor. Vår kadettutbildning in-
tager en likaså erkänt hög nivå.
I ett avseende kan man ock säga, att resultatet av vår krigshögskolas
verksamhet trängt långt utanför de fackliga kretsarna: i fråga om ele-
vernas, de ditkommenderade officerarnas, urval och utbildning. Det god-
kända avgångsbetyget från krigshögskolan är icke blott ett bevis för
framstående duglighet inom officersyrket, det betecknar även och er-
kännes inom vida kretsar såsom ett intyg om allmän kapacitet och
användbarhet, förmåga av systematiskt arbete och vilja att uträtta något.
Ett påtagligt bevis härför finner man bland annat i den elevmatrikel, vilken
ingår som en del av den nämnda minnesskriften: många däri upptagna
namn bäras av personer, vilkas duglighet och arbetsförmåga numera fört
dem fram till viktiga poster inom det allmänna livets skilda områden.
Det är även en känd sak, att den svenska krigshögskolans utbildning,
sådan den varit och alltjämt är lagd, bildar en anmärkningsvärt god
grund för fostran till arbete och karaktärsdaning — också vid sidan av
det rent fackliga området.
Ett studium av den nyligen utkomna minnesskriften lämnar i viss
mån en förklaring till, huru krigshögskolan förmått att utveckla sig till
en utbildningsanstalt av den art, som här blivit antytt. Inriktningen här-
till har den uppenbarligen erhållit redan från sin skapelse. Den i
42. Svensk Tidskrift 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
