Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Sverige i Genève. Av N. Liliequist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE I GENEVE 479
överstatligt eller mellanfolkligt är Nationernas förbund till sitt
väsen. Allomfattande, allmänmänsklig är dess idé. Och därför
skall förbundssekretariatets personal icke blott icke arbeta sina
skilda fädernestater i händerna. Den skall fastmera motarbeta
alla särintressen, till och med om därigenom den enskilde
tjänstemannen skulle tvingas till verksamhet stick i stäv mot de mål,
hans fädernesland satt sig före i sin politik. Han skall
uteslutande vara en arbetare i uppbyggandet av det nya samfund,
som ännu blott skymtar i ett töckenhöljt fjärran.
Så ny, så omstörtande är i själva verket tanken på ett
folkens förbund, att säkerligen mer än en av den gamla tidens
statsmän, som med största iver medverkade till förbundets
utformande, gjorde detta utan att själv vara fullt medveten om
den egentliga innebörden av sitt arbete. Och förvisso är det
icke i ringa mån just oförmågan hos ledande män i skilda stater
att tänka en ny tids tankar, som kommer folkförbundet att ännu
ett decennium efter sin tillkomst snarare erbjuda bilden av en
tornérplats för stridande nationella intressen än av en smedja
för länkarna i den kedja, som skall sammanhålla en annan
värld än krigets. Folkförbundet i våra dagar är icke vad dess
stiftare avsåg och väntade.
Denna dom gäller väl närmast folkförbundsförsamlingen, det
förbundets organ, som årligen under några korta veckor gör
Geneve till en politisk vallfartsort. Den gäller också
folkförbundets råd, även om de makter, som hittills haft det avgörande
inflytandet på dess sammansättning, härvid tillämpat en metod,
där bristen på motståndare till de härskande meningarna
undanröjt faran för allvarligare friktion. Allt detta är dock
förklarligt. Medlemmarne av både församling och råd komma till
mötena såsom ombud för sina hemland, de komma för att hävda
deras intressen gentemot stater, vilka på samma sätt som de
själva fatta innebörden av folkens samarbete. Däremot borde
satsen icke gälla om förbundssekretariatet. Men mäktiga krafter
ha länkat in utvecklingen på banor, vars spår alltmera tendera
att löpa samman med dem, på vilka förbundets politiska organ
slagit in.
Så har det skett, att icke heller folkförbundets sekretariat
kunnat för sig hävda den ställning av upphöjd opartiskhet i tidens
strömningar, som ensam är detsamma värdig. De senaste åren
ha sett sekretariatets politik i ständigt vidare omfattning taga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
