Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - En tysk Selma Lagerlöf-monografi. Av Nils Afzelius - Gränsläggningen Finland—Ryssland 1921. Av Ragnar Numelin - I. Bonsdorff och A. A. Gustafsson: Valtakunnan rajankäynti Petsamossa-Gränsgången i Petsamo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 LITTERATUR
utan även riktiga och bokens register äro utomordentligt användbara,
så kan man lugnt kalla Berendsohns bok ett tillsvidare oumbärligt
uppslagsverk.
Jag antar, att författaren själv icke nöjer sig med att få sitt verk
betraktat som en handbok. Han tycks vilja ge sina satser en allmännare
syftning, en mera principiell giltighet. Det måste emellertid sägas,
att arbetet uteslutande har sitt värde i den mån det är rent sakligt.
Det saknas icke en eller annan god idé, men det är oftast något
ofruktbart och abstrakt i synpunkterna. Man går en mödosam väg
med författaren och anländer tröttkörd och utschasad — till
utgångspunkten. Materialet är omsorgsfullt grupperat efter en genomtänkt,
men ej dess mindre obekväm plan, som för med sig oundvikliga
upprepningar. Men är man verkligen klokare, när man har allting väl
uppsorterat och etiketterat med termer som Mutterlichkeit,
Gegenständ-lichkeit o. s. v.? Det är något schematiskt, okonstnårligt i denna metod.
Man vill se verket födas och växa, man vill ha spänning, levande puls.
Författaren har ofta kunnat ge oss en genetisk framställning, men han har
försummat det. Ett exempel! Vilket utmärkt tillfälle hade det icke varit
i fråga om Herr Arnes penningar! Författaren har trådarna bättre
i sin hand än någon före honom: han har funnit en förstudie i en
aldrig omtryckt novell och han ger i en not även en vink om källan,
Oedmans Chorographia Bahusiensis, men den tacksamma uppgiften
ligger fortfarande orörd.
Det som försvårar läsningen är framförallt den onödigt tunga
formen. Ord som Einmaligkeit, Wesenskern, Diesseitsbindung,
Lebens-deutung, Ichwelt, Jenseitswelt göra ingen människa glad, allra minst
när det gäller att komma nära en så enkel, mänsklig konst som Selma
Lagerlöfs. Felet är icke Berendsohns, ty så skrivs f. n.
litteraturhistoria i Tyskland. Denna brist i framställningen kommer att stänga
vägen för honom till många läsare, åtminstone utom Tyskland. Det
år skada: ett så vederhäftigt arbete har något att ge var och en som
håller på Selma Lagerlöf, jå, kanske icke minst den som icke gör det.
På plussidan må slutligen antecknas den i stort sett riktiga
värdesättningen och de goda referaten. Bokens yttre är vackert, vartill det
goda trycket och utmärkta, delvis nya, illustrationer i koppartryck
bidraga. Nils Afzelius.
GRÄNSLÄGGNINGEN FINLAND—BYSSLAND 1921
/. Bonsdorff och A. A. Gustafsson. \7altakunnan rajankäynti
Pet-samossa — Gränsgången i Petsamo. Med utförligt tyskt referat.
Helsingfors 1927.
Sedan Finland för tio år sedan tillkämpade sig oavhängighet har
en viktig uppgift legat i fastställandet av oklara gränssträckningar och
revision av gamla. Gränsen med Sverige reviderades från Treriksröset
till Haparanda—Torneå sommaren 1926 och senaste sommar granskades
skärgårdsgränsen. Mot Norge inspekterades och fastställdes gränsen
1923—25 (se närmare Numelin, Fenno-skandisk riksgränsinspektion, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
