Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Svensk folkminnesforskning och dess nutidsläge. Av Hilding Celander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK FOLKMINNESFORSKNING
OCH DESS NUTIDSLÄGE
AV LEKTOR HILDING CELANDER
Motto: Medan gråset växer, dör kon.
Idet nyutkomna första bandet av samlingsverket Sverige i
våra dagar finnes bland framställningarna av olika
forskningsgrenars insats i nutidens svenska kulturliv också en om Svensk
folklivsforskning av professorn i nordisk och jämförande
folklivsforskning (vid Nordiska museet) Nils Lithberg. Efter en
innehållsrik redogörelse för vad som gjorts för utforskningen av
vårt folks och särskilt allmogens materiella kultur — en
framställning som fyller en svensk läsare med berättigad stolthet —
behandlas här också utforskningen av våra folkminnen. (Ordet
tages här i den vid universitetsundervisningen brukliga
betydelsen av allmogens traditionsvis bevarade andliga kultur i form
av tro, sed och diktning.) Åt denna forskningsgren ägnas inalles
10 rader, som inledes med följande ord: »Den andliga odlingens
minnen, folktraditionerna, ha icke i samma utsträckning
tillgodosetts som de materiella, och på detta område står vårt land sist
i ledet av de fyra nordiska rikena».
Det kan ingalunda påstås, att författaren på denna punkt
hemfallit åt någon överdriven svartmålning. Det verkliga
förhållandet är snarare uttryckt med stor mildhet. Intrycket av torftighet,
för att inte säga efterblivenhet, blir ännu starkare genom den
strax förut givna lysande bilden av den materiella kulturens
utforskning genom Nordiska museet, »den kanske mest betydande
institutionen Europa äger för inhemsk folklivsforskning», och
den därifrån utgångna inventeringen av byggnadsskick och
bebyggelseformer, som »saknar motstycke i något annat land».
Den som intresserar sig en smula också för vårt folks andliga
utvecklingshistoria kan knappast undgå att fråga sig: Behöver
det då nödvändigt vara så, att denna sida av svensk
kulturforskning försummas? Och stå vi till svars med detta? — Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
