Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 12 dec. 1927 - Jubileumsstämningar i Sovjetlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 581
något så när tillfredsställd utan att ge den någon andel i den politiska
maktutövningen och dess förmåner, vilka helt skulle reserveras för
den rättrogna kommunistpersonalen.
Man har i regel allt skäl att förhålla sig misstrogen mot möjligheten
att genomföra historiska paralleller. Satsen om historiens eviga
upprepningar innehåller kanske åtskilligt av sanning, men det är i så fall
fråga om sanningar på så lång sikt, att de i regel bli oåtkomliga
för ett samtidspolitiskt bedömande. Icke desto mindre kan man icke
undgå att iakttaga en viss parallellism i den franska och i den ryska
revolutionens utveckling, låt vara att denna parallell mera är av
mäss-psykologisk än av rent politisk art. Den franska revolutionen
genomlöpte på tjugufem år en typisk cykelutveckling, vars successiva stadier
representeras av demokratisk entusiasm (4 augusti 1789), diktatur och
skräckvälde under jakobinsk ledning, thermidor, d. v. s. den nya
borgarklassens kompromissförsök, brumaire, d. v. s. militärdiktaturen
på borgerlig grundval, kejsardömet, d. v. s. försoning mellan
samhällsklasserna inåt och världsomfattande imperialistisk politik utåt,
och slutligen reaktionen, återgången så långt möjligt till Tanden
régime, en reaktion, som dock blev mera politisk än social och
ekonomisk.
De båda revolutionernas utgångsläge är ju emellertid fullständigt
olika. 1789 års Frankrike var Europas rikaste och högst kultiverade
stat; 1917 års Ryssland var bland samtidens stora makter den fattigaste
och i kulturellt hänseende lägst stående. Den franska revolutionen
framdrevs nästan helt och hållet av inre grunder; den ryska däremot
blev möjlig först sedan den härskande regimen ödelagt sig själv i ett
ur rysk synpunkt meningslöst krig mot en långt fastare storstat, med
vilken några verkligt väsentliga intressemotsättningar icke förefunnos.
I revolutionens Frankrike fanns också en levande allmän opinion; i
Ryssland har opinionen aldrig spelat någon större roll samt dessutom
med stor framgång systematiskt nedtrampats och tillintetgjorts av
sovjetregimen. I Frankrike gick samhällsordningen aldrig helt sönder; i
Ryssland fingo däremot anarkien och upplösningen fullfölja sitt
förstörelsearbete utomordentligt långt — nästan till gränsen för primitiv
naturahushållning och primitiva gruppsamhällen.
I trots härav är emellertid Sovjetunionen av 1927 ett verkligt
statsväsen, om än ingalunda ett västerländskt sådant. En ny rysk stat
och ett nytt ryskt samhälle ha verkligen byggts upp, och även en
monarkisk restauration skulle icke kunna återställa det gamla tsaristiska
Ryssland. Sovjetstaten vid tioårsjubileet befinner sig emellertid i ett
tillstånd av allvarligaste kris.
Den yttre politiken har under det senast gångna året mötts av de
svåraste bakslag. Den kinesiska omdaningen fortgår ej längre under
rysk ledning. Rumäniens innehav av Bessarabien har fått en starkare
europeisk garanti. Polens ställning har konsoliderats både i finansiellt
och politiskt hänseende. Endast i Lettland har Moskvas politik
uppnått en framgång, vilken dock kanske ej är definitiv. England har
brutit de diplomatiska förbindelserna, och i Frankrike står samma
43. Svensk Tidskrift 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
