Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 12 dec. 1927 - Svensk självkännedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574 DAGENS FRÅGOR
det blå». Första kammaren visade sig emellertid bättre förstå sakens
betydelse. Från olika håll framhölls vältaligt vikten av upplysning
inåt och utåt i detta hänseende, och Gottfrid Billings spydigt
sarkastiska försvar för statsutskottet förmådde ej hindra en kraftig majoritet
för motionen. Vid gemensam votering blevo de äskade medlen
anvisade, och riksdagens beslut om en »statistisk handbok över Sverige,
dess näringar och samhällsförhållanden» blev som bekant under Gustav
Sundbärgs redaktion verklighet. När tio år därefter fråga väcktes
om en ny upplaga av verket vitsordade 1910 års statsutskott under
den myndige Lunclabispens ordförandeskap, att det fyllt en fosterländsk
uppgift! I k. prop. till 1912 års riksdag äskades medel till en ny
upplaga, och anslaget beviljades utan ett knyst i någondera kammaren.
Den andra upplagan, med franskan utbytt mot tyska, utkom som
avsett var till Baltiska utställningen 1914 under J. Guinchards
redaktion. Behovet av ytterligare en edition synes nu påtagligt. Det lilla
extrakt av verket, som årligen utgives från utrikesdepartementet som
en sorts »pocket edition», kan naturligen ej ersätta den stora
handboken.
Så mycket mer välkommet är då det enskilda initiativet på detta
fält, även om privata förlags alster uppenbarligen aldrig kunna i
allsidighet mäta sig med den statliga publikationen. Samtidigt med första
upplagan av Sveriges land och folk utgav Ljus’ förlag den på sin tid
synnerligen förtjänstfulla och mycket spridda handboken Sveriges rike
med J. F. Nyström som redaktör. I. Flodströms stort anlagda
Sveriges folk (1918) blev ofullbordat. I dessa dagar har emellertid första
delen av ett modernt verk i ämnet utkommit, Sverige i våra dagar
(Hasse W. Tullbergs förlag. Redaktion: generalmajor Magnus
Blomstedt. Del I, 466 sid. i stor 4:o. Rikt illustrerad. Andra delen
utlovas under år 1928). Den nu utkomna delen innehåller en rikhaltig
samling avsnitt behandlande stat, kyrka, skola och vetenskaper, och
redaktionen har vid företaget lyckats knyta en högt kvalificerad
med-arbetarstab. Bland artiklarna märkas doc. Georg Andréns skildring
av statsskicket och justitierådet Nils Alexandersons översikt av
rättsväsendet. Å båda dessa för det medborgerliga livet essentiella områden
har ju den moderna tiden medfört genomgripande omvälvningar. Men
medan 1809 års regeringsform i stort sett står kvar med sina många döda
bokstäver, har 1734 års lag i väsentliga delar ersatts av modern
lagstiftning. Regeringsformens konstitutionella system har fått lämna plats
åt ett väsentligt annat styrelsesätt .— det parlamentariska — utan att
de grundläggande urkunderna förmäla något härom. Riksviktiga
avgöranden ske numera i realiteten under former — partikonklaverna
— som äro oåtkomliga för lagstiftningens ordnande arm, medan
exempelvis medborgarens konsumtion av mer eller mindre starka
stimu-lantia regleras av minutiöst detaljerade föreskrifter. Men detta ligger
delvis i naturen hos de olika lagkomplexen. När det sedan rör sig
om t. ex. riksdagens arbete, så är detta bundet vid strängt iakttagna,
av hävd eller genom lagakter utbildade former. Riksdagens
formalism är sannerligen ej ringare än den första statsmaktens. Vårt ojäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
