Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Baskonflikten i Sydafrika. Av Paul Sandegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RASKONFLIKTEN I SYDAFRIKA 549
stora krav gentemot den förre vicekonungen regering, »change
of heart», verkligen uppfyllts i Sydafrika. Det är en ny,
uppriktig försonlighetspolitik, som man blott önskar skulle vinna
efterföljd på vissa andra håll i världen. Den stora förändringen
belyses skarpt av vissa uttryck i överenskommelsen.
Man medger nu i Afrika, att en del av inderna alltid komma att
höra till den permanenta befolkningen i landet, men man hoppas
på en frivillig minskning. Och om man får döma av det sista
årtiondets folkökning i Natal, då de vita ökade med 40 % och
inderna blott med 6 %, skulle ju faran icke vara så stor. Med
detta erkännande följer regeringens villighet att fullgöra en
kulturstats förpliktelser mot de mera vanlottade bland folkets barn.
Genom ett verkligt tillgodoseende av behovet av skolor för
inderna har man rätt att inom tio år vänta sig en väsentlig
höjning i socialt avseende för detta folkelement. Med all rätt torde
Andrews anse denna punkt i fördraget vara den omedelbart mest
betydelsefulla.
Av vikt är dock även regeringens erkännande av sin plikt att
i viss mån oberoende av allmänna meningen genomföra denna
lagstiftning; blott »alltför mycket» vågar den icke gå
folkmeningen i förväg. Allt beror på tillämpningen. Men då detta
är en nationalistregering, torde en viss optimism icke vara
alldeles utan berättigande.
Allra viktigast torde emellertid vara att härmed en grundsats
fastslagits för rasfrågan i dess helhet. Det är omöjligt att
undkomma den konsekvensen, att vad som här erkänts vara rätt
gentemot inderna även måste vara rätt med hänsyn till andra
färgade. Förkämparna för dessa ha därför redan i detta fördrag
sett en Magna Charta för alla olika raser i Sydafrika. Kan man
i framtiden hävda detta, så har här en principförändring av den
största räckvidd ägt rum, vars betydelse icke torde kunna
överskattas.
Tillämpningen av de utmärkta satserna är dock det som
närmast intresserar. Denna skulle omedelbart sättas på prov, när
det gällde utnämningen av den förste Agent general. Gandhi
hade genast föreslagit den ovannämde Sastri. Förslaget mottogs
med hänförelse i Indien även bland radikaler, som naturligtvis
annars icke gillade hans liberala politik. I vissa engelska
kretsar sökte man emellertid öva påtryckning på vicekonungen att
utnämna en engelsk ämbetsman. Denne har dock, icke minst
41. Svensk Tidskrift 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
