Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Baskonflikten i Sydafrika. Av Paul Sandegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548 PAUL SANDEGREN
Detta utkast till ett fredsslut i en långvarig och intensiv strid
mottogs med allmän förvåning i Indien. Ingen hade vågat hoppas
på så fördelaktiga villkor. T. o. m. Gandhi kallade det för en
hederlig kompromiss med tydlig tonvikt på det förra ordet.
Även de bittraste nationalister måste ge regeringen sitt
erkännande. Man kände, att Indiens ära hade räddats, och om man
också gärna hade önskat ännu mera, måste man erkänna, att
hela tonen på den andra sidan ändrats från förakt till
hänsynsfullhet.
Däremot kunde det vara rätt så tvivelaktigt, hur folkmeningen
och parlamentet i Sydafrika skulle ställa sig till detta oväntade
förslag, som så väsentligt skilde sig från den traditionella
politiken. Det var här regeringspartiets egna anhängare, som voro
de besvärliga. Provinsrådet i Natal uttalade sig med 17 röster
mot 3 emot förslaget. De starkast nationalistiska tidningarna
utöste sin vrede över upphovsmännen härtill. Ställningen blev
parlamentariskt mycket invecklad, och Andrews, som under
riksdagssessionen kvarstannat i Kapstaden, måste uppbjuda all sin
takt för att söka avvända en alltför bitter folkstämning.
Andra inrikespolitiska frågor drogo emellertid intresset till sig.
Och i själva verket gick det indiska lagförslaget oväntat lätt
igenom vid de tre läsningarna i kammaren, och antogs
slutgiltigt på midsommardagen. Om det också i viss mån
karakteriserats som en försökslagstiftning, avser man säkerligen därmed
en slutgiltig lösning av den långa och bittra indiska
raskonflik-ten. Det kan därför vara av intresse att något granska dess
betydelse.
Först måste man öppet medgiva, att vissa tvistefrågor icke
alls blivit behandlade här. I främsta rummen märkes förbudet
för inderna att bo var som helst t. ex. i staden Durban. Vidare
förbigås den inderna år 1924 berövade kommunala rösträtten.
Denna sak ligger emellertid under högsta domstolens
omprövning, vilket ju kan förklara, att den ej behandlats här. Slutligen
kvarstår den omfattande raslagstiftning, som fått sitt uttryck i
den närmast mot de svarta synnerligen hänsynslösa Colour Bar
Act. Ett löfte har likväl givits under hand att icke tillämpa
denna gentemot inderna.
Trots dessa inskränkningar måste man dock säga, att denna
nya lagstiftning utgör något alldeles nytt på rasfrågans område.
Icke utan skäl kan man här instämma i omdömet, att Gandhis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
