Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Ett syriskt Pompeji. Av Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536
MARTIN P:N NILSSON
Fig. 2. Konon och hans familj offra.
allt mer barbarisk och mot slutet av det första årh. e. Kr. kan
man icke längre skilja på kasusändelserna. Äktenskap mellan
syskon förekommo ej sällan i de förnäma familjerna, vilket
säkerligen beror på parthiskt inflytande, ty sådana äktenskap voro
just en persisk sed, och Doura stod vid denna tid under
parthiskt övervälde. Den grekiska kulturen är tydligen endast en
tunn fernissa, folktypen är också rent semitisk; vi känna den
från väggmålningarna, och därmed komma vi in på de allra
intressantaste fynden.
Undersökningarna i Doura ha i huvudsak gällt två tempel
— av stadens hus har endast ett enda kunnat utgrävas. I det
ena dyrkades de palmyrenska gudarna, det andra är ett
Artemis-tempel, som torde härstamma från tiden för stadens
grundläggning. Men under Artemis’ namn döljer sig en gammal
babylonisk gudinna, Nanaia från Erech, vars dyrkan vann en stor
utbredning. Templens plan är orientalisk och icke grekisk; de
bestå av en stor fyrkantig gård, på alla sidor omgiven av rum
för gudabilder och kultändamål.
De palmyrenska gudarnas tempel, som grundades i mitten av
första årh. e. Kr. och vittnar om Palmyras inflytande, pryddes
med målningar, som betäcka väggarna i cellan, i vilken en gång
gudabilderna stått, och dess förrum. Den mest betydande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
