Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Ett syriskt Pompeji. Av Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT SYRISKT POMPEJI 535
i den romerska hären och tillägnat sig några av det romerska
härväsendets yttre former och latinskt kommandospråk.
I mitten av det tredje århundradet bröto olyckorna in över
det romerska riket, medan dess arvfiende i öster vann ny styrka
genom upprättandet av det nypersiska riket under
Sassani-derna, vilket trädde i stället för det parthiska väldet. I denna
oroliga^ tid spelade Palmyra sin mest glänsande roll; det lyckades
hålla perserna stången och steg tillfölje därav upp till den
dominerande makten i östern, vars inflytande tidvis sträckte sig
till Mindre Asien och Egypten. Men därigenom kom det också
i motsatsförhållande till det romerska riket, och när detta i
Aurelianus fick en kraftig kejsare, som återställde riksenheten,
slog Palmyras ödestimme. Aurelianus förstörde staden 272 e.
Kr. och bortförde drottning Zenobia som fånge till Rom.
Handeln tog andra vägar, Palmyra blev en ruinhög i öknen. Vad
Doura beträffar, veta vi endast, att det ännu en tid efter 235 e.
Kr. varit romerskt, men länge kan det ej ha dröjt, förrän det
blev uppgivet. Det delade Palmyras öde och blev aldrig mera
bebyggt; ökensanden inhöljde dess byggnader och bevarade dem
och deras innehåll, tills tillfälligheten äntligen bragt dem i dagen
som ett av de viktigaste vittnesbörden om kulturutbytet mellan
östern och västern.
Talrika inskrifter äro bevarade både mejslade i sten och
inristade eller klottrade på väggarna. Därtill komma verkligen
uppseendeväckande fynd, som man aldrig vågat hoppas på,
pergamentblad, bl. a. det äldsta pergamentblad, som överhuvud taget
existerar, från början av det andra årh. f. Kr. De flesta äro
låne-och köpekontrakt, som tydligen härstamma från stadens register
över dylika handlingar. Grekiskan är det absolut förhärskande
språket; några få latinska inskrifter och dokument förekomma
från det romerska överväldets tid, ännu färre äro avfattade på
landets eget språk, arameiska. Personnamnen äro till största
delen grekiska, och man kan rekonstruera stamträden för flera
förnäma familjer, som tydligen voro mycket stolta över sina anor.
Arvsrätten, som vi känna genom ett av pergamentdokumenten,
var ordnad efter grekiskt mönster. Så långt synes det grekiska
elementet ha bevarat sig förunderligt väl, men det är blott ett
sken. Bland dessa anstolta familjer dyka även semitiska namn
upp; ej sällan bär en person både ett grekiskt och ett semitiskt
namn; därtill komma även några persiska namn. Grekiskan blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
