Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Olösta gåtor. Av C. G. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514 C. G. WESTMAN
motsatta egenskaper stannat vid det problematiska i Bismarcks
natur. »Bald legitim bald revolutionär, er war problematisch
aber genial», heter det i hans bok.
Utan att underskatta den betydelse Ludwigs Bismarcksteori
haft för frammanande av de sympatier, som inom det
demokratiska Tyskland råda för Bismarck, bör kanske även
medräknas den popularitet, som från folkets sida slog Bismarck till
mötes under hans kamp mot kejsar Wilhelm II och det dåvarande
systemet. Härvid bör även tagas med i räkningen, att ett folks
olika klasser alltid äro mottagliga för det grandiosa och
gigantiska hos en personlighet, som är en av dess egna, liksom att
hos den moderna socialdemokratien väl kan spåras en
framträdande tendens att icke vilja stå isolerad infor stora historiska
gestalter.
I tesen om att Bismarck hade en »revolutionär själ» ligger
givetvis en viss sanning, men man frågar sig, om uttrycket ej är
skapat för effekten. Innebär det vad Ludwig i sitt arbete om
»Geni och karaktär» förklarande utvecklat, nämligen Bismarcks
dristiga hållning inför furstar och parlament, hans sätt att skapa
nya former inom politik och diplomati, hans ansträngningar att
spränga slentrianen, över huvud de trotsiga dragen hos en
fri-hetsälskande natur, allt förenat med ett disharmoniskt sinne, som
aldrig kom till rö, så synes en mindre braskande rubrik kunnat
tänkas.
Men Ludwig har behov av denna beteckning. Bismarcks
»revolutionära» läggning jämte hans självkänsla och människoförakt
skulle ha lett honom in på »framtidens» vägar; hans konservativa
arv förefanns emellertid, och dessa motsättningar utgöra det
tragiska och problematiska i Bismarcks öde. Denna inriktning, som
skarpt anger bokens tendentiösa karaktär, utfylles med Ludwigs
mera försiktigt valda grundtema för de dominerande egenskaperna
i Bismarcks karaktär: stolthet, mod och hat. Med denna
utgångspunkt blir Bismarcks ställning till den monarkiska
statsformen och till de konservativa och demokratiska idéerna föremål
för Ludwigs särskilda intresse. Med ett stort antal citat söker
författaren påvisa Bismarcks förakt för suveräner och dynastier,
hans självkänsla i uppträdandet m°t dem samt hans
republikanska tendenser.
Att Bismarck ofta och sedan lång tid tillbaka yttrar sig
synnerligen respektlöst om sina suveräner, därom finnas många vittnes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
