Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - En märklig Norrlandsbok. Av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476 LITTERATUR
i kapp med skogen, och Norrland, som redan är Sveriges port ut i
världen, skall bli dess verkliga centrum.
Det är mycket som rymmes inom denna ram —- en hänförd
förkunnelse av det amerikanska rikedomsevangeliet, sådant man känner
igen det från storfinansiärernas levnadsminnen och visdomsord till
ledning för uppåtsträvande unga män, en snabb och omild uppgörelse
med det förlegade i samhället, partipolitik, press, parlamentarism,
byråkrati, abstrakt ideologi, ekonomisk liberalism, nationalism och ett
och annat därjämte. Man är, som nyss sades, än med, än mot, det
är roligt och briljant, när man tycker som författaren, roligt men
överdrivet och paradoxalt, om man råkar ha en annan mening.
Naturligtvis är också totalismen med, men den har med åren fått enklare,
klarare och gripbarare uttryck. Ludvig Nordström har — orn ej
upptäckt, så dock personligt — uppleft, hur världssammanhanget i vår
tid växer över de nationella staterna, och det har gått honom som
så många andra. Begripandets glädje har förbytts i omvändelsens
och därmed kasualiteten i ändamålsenlighet. Nordström ser på
bolagsbildning, syndikatisering och »världsskrårörelse» med samma andakt
som en gång den liberala nationalekonomien på den ekonomiska
lagbundenheten, den Geijerska liberalismen på den sociala utjämningen
och romantiken på det historiska sammanhanget i den nationella
utvecklingen. I själva verket är väl i alla fyra fallen iakttagelsernas
fakticitet obestridlig, den postulerade ändamålsenligheten en uppgift,
som endast delvis och endast med möda och offer kan förverkligas.
Ludvig Nordströms bok rymmer emellertid även och framför allt
konkretare problem. Bland dem är det ett par, som här skola tagas
upp till diskussion, frågan om Norrlands förmåga av fortsatt tillväxt
och frågan om den norrländska förbudslagstiftningen.
Minnena från 1860-talets hungerår ha ofta fått ge bakgrunden till
deras uttalanden, som velat framhålla det välsignelsebringande i de
senaste decenniernas ekonomiska lyftning i norra Sverige. Bland dem,
som bidragit till att grundlägga en osentimental, ekonomiskt förnuftig
syn på industrialiseringsperiodens våldsamma sociala revolution, skall
väl alltid professor A. G. Högbom tillerkännas ett av de främsta
rummen. Vad som framför allt ger honom rätt därtill är den
bärkraft, hans sällsynta förtrogenhet med Norrlands naturförhållanden
givit åt hans argument. I ett märkligt uttalande mot den
norrländska förbudslagstiftningen, som han en gång gjorde i en
studentdiskussion i Uppsala (Norrlandsfrågan, Hur den uppkommit; Svensk politik,
l : 4, 1906), utgick han från några personliga minnen från 60-talets
fruktansvärda övergång. Nordströms erinringar sträcka sig ej så långt
tillbaka, men han har också mycket att berätta ur egen och andras
erfarenhet om »de stora fattigdomsskedena före
träförädlings-industriens frammarsch och de kvarlevande spåren: fattigdom, fylleri och
sinnesslöhet» (s. 39—41, 172—183). I själva verket har dock denna
kontrast mellan den svartaste nöd och allmänt välstånd i någon mån
varit till skada för Nordströms uppfattning av de norrländska
problemen. Det är nämligen ganska säkert, att de sista decenniernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
