- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjuttonde årgången. 1927 /
469

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Det sjunde Platonbrevet och Erosdialogerna. Av Sven Lönborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET SJUNDE PLATONBREVET OCH EROSDIALOGERNA 469

»De skulle förmodligen då säga: ’Mannen måste vara från sina
sinnen, då han tror sig vara läkare utan att han har en aning
om vari läkarens konst ligger’».

»Och om någon skulle komma till Sofokles eller Euripides
och säga, att han lärt sig att göra långa och korta verser och
vet huru man kan uttrycka jämmer eller vrede eller hot? och
att han alltså nu förstår att dikta tragedier och kan lära andra
denna konst? Eller om någon inbillade sig att han vore
musiker, därför att han lärt sig stämma en sträng så högt eller så
lågt som det är möjligt? Tonkonstnären skulle väl icke,
eftersom han är en musernas lärjunge, bryskt säga till den andre:
’Eländige, du är förryckt’, utan vänligt säga till honom: ’Min
vän, naturligtvis måste var och en, som vill bli musiker, lära
sig även detta, men det finnes intet som hindrar, att den, som
kan det, likväl är alldeles omusikalisk och okunnig om
musikens lagar.’ Och på samma sätt skulle sannolikt Sofokles säga
till den, som gör sin uppvisning för honom, att han väl har
vissa förkunskaper till diktkonsten men icke förstår något av
själva konsten, och utan tvivel skulle också Akumenos säga om
mannen, som lärt sig kräkmedlen, att han har vissa
förkunskaper till läkekonsten men icke förstår något av själva denna
konst».

Och Platon fortsätter: På samma sätt förhåller det sig med
filosofien. Man kan också där inhämta en mängd förkunskaper
och inbilla sig att vara filosof utan att därför ha den allra minsta
aning om filosofi. Filosof är endast den, som har lärt sig
konsten att i sin lärjunges själ lägga »ett ord som kan hjälpa sig
självt», ett frö som har egen livskraft och växer, som förmår
att hos lärjungen »tända ett ljus, som lever och lyser av egen
kraft», såsom det heter i det sjunde brevet.

Liksom i detta brev är det utan tvivel också här sina egna
skrifter, som Platon närmast tänker på, då han talar om det
skrivna ordet, att det alltid »behöver sin faders hjälp»; det kan
ej reda sig utan att dess fader, författaren, hjälper till och
förklarar vad han skrivit. En allvarlig människa betraktar därför
det han skriver blott såsom ett skönt och ädelt tidsfördriv, åt
hvilket han ägnar sig i stället för att som andra njuta av nöjen
och fukta sig vid gästabud. »Men vida skönare är den
allvarliga sysselsättningen att, när man har funnit en själ med därför
lämpad jordmån, i denna nedlägga detta frö, som växer av sig

35. Svensk Tidskrift 1927.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 12:21:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1927/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free