Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - En skolreformator. Av Erik Wellander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SKOLREFORMATOR 445
icke delvis oriktig, den är helt stridande mot sanningen. Någon
skillnad i uppgiften mellan läroverket på Lidingön och
exempelvis läroverket i Uppsala finnes icke, och den omständigheten,
att läroverket på Lidingön varit kommunal mellanskola, kan
aldrig inverka på det faktum, att det efter omorganisationen
blir en statens realskola. Den enda skillnaden är, att
Lidingöskolan i större utsträckning än läroverket i Uppsala rekryteras
från det egna samhället. Professor Reuterskiöld har i denna
fråga liksom i många andra rörande vårt skolväsende blivit förd
bakom ljuset av bättre underrättade och mera fiffiga skolpolitiker.
Professor Reuterskiöld låter sig emellertid angeläget vara att
även med siffror visa upp, att »de båda typer, som beslutet ger,
skola vara i görligaste mån lika företrädda i den nya
organisationen», och att »ingendera typen fått något som helst sakligt
företräde vid begynnelsen framför den andra». I sin jämförelse
mellan den 4-klassiga realskolan och den 5-klassiga beträffande
förekomsten får han fram relativt gynnsamma siffror för den
5-klassiga: »Ur anknytningssynpunkt medför reformen, att ...
efter reformens genomförande komma att finnas dels 451
5-klassiga realskoleavdelningar, dels 246 4-klassiga
realskoleavdelningar, dels 27 för den 4-klassiga och den 5-klassiga
samrealskolan gemensamma avdelningar, eller inalles normalt 205
avdelningar av 5-klassig realskola flera än av 4-klassig». För
att få fram denna för oroliga föräldrar lugnande jämförelse
nödgas professor Reuterskiöld emellertid trolla bort 295
avdelningar tillhörande de 54 kommunala mellanskolor, som. efter
förstatligandet bliva vanliga realskolor. »Läggas dessa — vilket
dock vore felaktigt att göra då antalet förstatligade
mellanskolor uppenbarligen i detta sammanhang saknar betydelse, och
för närvarande mellanskolorna icke räknas till läroverken — till
de 4-klassiga avdelningarna av den egentliga realskolan, bliva
dessa inalles blott 90 flera än de 5-klassiga, men då har man
också gått utanför de nuvarande läroverkens ram, och det är
inom dessa som de båda realskoletyperna skola äga fri tävlan».
Har man sett en orm på en grepe vrida sig värre än professor
Reuterskiöld här gör för att komma undan den enkla sanningen,
att en statens realskola är en statens realskola, även om den
tilläventyrs tidigare varit kommunal mellanskola? I den nya
skolorganisationen äro de 54 skolorna icke längre mellanskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
