Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1 oktober 1927 - Det nya brittiska imperiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438 DAGENS FRÅGOR
för standardisering av industrien. Viktigare voro då besluten om
kommunikationerna: imperiet manifesterade sin tro på flygningens
betydelse och träffade överenskommelser, som inneburo början till
upprättande av ett nät. av flyglinjer över hela riket. Viktigast av
konferensbesluten voro otvivelaktigt de som rörde Englands och
dotterstaternas inbördes förhållande. Det system, som vid konferensen
proklamerades såsom gällande, är otvivelaktigt något i världshistorien
enastående. Wickham Steed har uttryckt det så, att imperiet icke
är någon stat och att det ej finnes någon gemensam myndighet för
riket. Monarken är visserligen personligen gemensam, men han handlar
i varje fall i enlighet med de råd, han får av vederbörande lands
regering, han är, som Steed uttrycker det, »sju kungar i en person».
Han kan formellt komma att ena dagen förbjuda hinduisk invandring
till Sydafrika och följande dag vidtaga repressalier mot detta förbud.
Engelska regeringen har ingen myndighet över Dominions, engelska
parlamentet får ej lagstifta för dem. Imperiekonferensernas
resolutioner ha icke någon bindande kraft. Allt hänger på det frivilliga
samarbetet.
En av de viktigaste sammanhållande krafterna i det brittiska riket
är försvarsorganisationen. Så länge icke dotterstaterna kunna reda
sig själva i försvarspolitiskt hänseende, så länge torde faran för en
upplösning vara ganska måttlig. En översikt av Dominions’ nuvarande
försvarskrafter är mycket upplysande.
Canadas flotta är ej imponerande. Den består av l kasserad
pansarkryssare, 2 depåfartyg, 2 jagare, 2 undervattensbåtar och 4
min-svepare samt bemannas med omkring 2,000 man. Dess luftvapen
omfattar 1,340 officerare och 3,215 meniga. Milisen består av frivilliga,
som bundit sig för 3 år och övas högst 30 dagar om året, vartill
komma 3,600 fast anställda. — New Foundland har av naturliga skäl
intet eget försvar. — Irland har ingen flotta men däremot en
värvad armé på 1,090 officerare och 16,500 meniga. — Australiens flotta
förfogar över 4 pansarkryssare (varjämte två 1925 voro under
byggnad), 12 jagare, l undervattensbåt, 7 mindre krigsfartyg och 2
skol-skepp. Enligt uppgift av premierministern vid 1926 års
imperiekonferens voro dessutom följande fartyg under byggnad: 4 pansarkryssare,
4 undervattensbåtar och 2 hangarkryssare. Den stående hären
omfattar 2,000 man, milisen 50,000. Alla pojkar skola från tolfte
levnadsåret få militär utbildning i skolan; dessutom övas alla manliga
medborgare under fyra års tid 16—25 dagar om året. — Nya Zeeland
har endast 2 pansarkryssare och l skolskepp. De stamanställda
lanttrupperna uppgå till omkring 500, Territorial Army till omkring
20,000 man. Flygvapnet består av 43 maskiner med sammanlagt 119
mans besättning. Även på Nya Zeeland börjar militärutbildningen i
skolan och fortgår där från 13:de till 17:de levnadsåret; härtill
kommer 12 halva dagars och 30 timmars utbildning om året under 3 år. —
Sydafrika tycks praktiskt taget ej ha någon flotta, endast ett
skolskepp och två minsvepare. Däremot torde dess flygvapen vara rätt
betydande och är i stark tillväxt. Den stående hären omfattar 500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
