- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjuttonde årgången. 1927 /
432

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1 oktober 1927 - Irlands parlamentariska vedermödor - Frankrike och Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

432 DAGENS FRÅGOR

nåde dessa i stor utsträckning till De Valeras demagogiska
förespeglingar om allt vad han skulle kunna uträtta till deras ekonomiska
fördel. Han skulle t. ex. åter höja ålderdomspensionerna, som
Cos-grave måst sänka med l sh. i veckan för att få budgeten att gå ihop.
Vidare ämnade han avskaffa de amorteringsavgifter de sedan
Wynd-hamslagen av 1903 hade att erlägga på sina då från storgodsen
fri-köpta f. d. arrendegårdar, ett löfte, vars omöjlighet att infria han själv
säkerligen insåg. De republikanskt sinnade eldade han genom ett
fantastiskt förslag om att genom prohibitiva tullar tvinga
Ulstergrevskapen till förening med Fristaten. Förgäves reste Gosgrave kring
i de av De Valera bearbetade utbygdsvalkretsarna med sin långa lista
på genomförda ekonomiska reformer. Skatteuppbördens större
effektivitet framkallade ingen hänförelse hos skattebetalarna, sprithandelns
rationella reglering lika litet, och Cosgraves nyktra verklighetssinne
hindrade honom att tävla med De Valera om att blåsa färgskimrande
finansiella såpbubblor. Valresultatet kom sålunda ej att ge regeringen
den åtrådda avgörande segern. Både Cosgraves parti och De Valeras
vunno valsegrar, men i regel blott på småpartiernas bekostnad. Den
stora valstriden blev oavgjord.

I den nyvalda Dail Eireann, som sammanträder den 11 oktober,
räknar Cosgraves parti 61 anhängare, bondeförbundet 6, de
regeringen närstående »vildarna» äro 12. I bästa fall kan därav
åstadkommas en regeringskoalition om 79 man mot oppositionens 73. Av
dessa senare komma 57 på Fianna Fail, 13 på arbetarpartiet, 2 på
Redmonds National League, och en är kommunist (den beryktade
strejkledaren Jim Larkin). Strängt taget är regeringsmajoriteten till
en början blott 5 röster, enär Cosgrave valdes i två valkretsar
och måste avsäga sig det ena mandatet, och till på köpet uppges
tre av »vildarna» vara rätt opålitliga. Å andra sidan finnas sprickor
även i oppositionsblocket, och särskilt har arbetarpartiet, vars ledare
Tom Johnson föll igenom, låtit förstå, att det står lika obundet av
De Valera som av Cosgrave.

Nya val — för tredje gången detta år — äro otänkbara. Före jul
behöver ett stort inhemskt lån på 10 mill. pd. st. upptagas, och för
dess lyckliga utgång erfordras en mindre äventyrlig regering än en
ministär De Valera. Starka skäl mana sålunda Cosgrave att stanna
och söka göra det bästa möjliga av sin klena majoritet. Han får
trösta sig med att sommarens partistrider åtminstone medfört den
fördelen, att De Valeras parti trängts innanför författningens råmärken.
Även om det bråkar en smula i parlamentet, så måste dess
intving-ande under större ansvar anses betyda ett viktigt steg till Irländska
Fristatens konsolidering.

Det är en principiell skillnad mellan Frankrikes och
de övriga västeuropeiska staternas förhållande till
Ryssland. Under flera årtionden före kriget, i synnerhet de två sista,
var Frankrike Rysslands ständige kreditgivare. Frankrike placerade
under denna tid åtminstone tretton milliarder guldfrancs i Ryssland,

Frankrike oeh
Ryssland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 12:21:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1927/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free