Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Den svenska arbetsmarknadens läge i demografisk belysning. Av G. Silén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA ARBETSMARKNADENS LÄGE 389
Vid ett bedömande av hur det nuvarande läget på
arbetsmarknaden kan komma att utveckla sig gäller det i första hand att
bilda sig ett begrepp orn, vilka krav befolkningsutvecklingen
kommer att ställa på arbetsmarknaden. I anslutning till vad
som ovan framhållits blir problemet här att söka beräkna, hur
stort antal personer, som under de närmaste åren och
årtiondena komma att befinna sig i de åldrar, som deltaga i det
produktiva arbetet och vilka lämpligen torde kunna fixeras till
15—65 år.
Dylika beräkningar bliva givetvis mer eller mindre bräckliga,
men den lagbundenhet, som utmärker de demografiska
förhållandena i samhället, gör det dock möjligt att med rätt stor
sannolikhet åstadkomma siffermässiga kalkyler över
befolkningens storlek och åldersskiktning decennier framåt.
I Sverige hava beräkningar av denna art i olika syften
framlagts bl. a. av docenten Cramer (i den av Skattebetalarnas
Förening år 1925 utgivna broschyren Besparingskommittén och
pensionsförsäkringen), av professor S. D. Wicksell (i Ekonomisk
Tidskrift 1926, häft. 4 och 5) samt av undertecknad (i Sociala
och kommunala spörsmål 1926, häft. 6). De Wicksellska
beräkningarna äro synnerligen ingående och avse hela befolkningens
fördelning för vart tionde år fram till år 1970. Undertecknads
beräkningar, vilkas huvudresultat i det följande skola återgivas,
hava speciellt varit inriktade på åldersgrupperna 15—65 år och
avse tiden fram till år 1960.
Utgångspunkten för de här återgivna kalkylerna har varit
befolkningens fördelning på ettårsgrupper vid 1921 års slut enligt
uppgifter från Statistiska Centralbyrån samt den officiella
statistikens siffror över antalet levande födda åren 1922 till 1925.
För de efter år 1925 födda har antagits, att dessas antal skulle
successivt nedgå från 106,000 år 1925 till 95,000 år 1930 och
därefter hålla sig konstant vid denna siffra. Från dessa
utgångspunkter har antalet personer i de olika årskullarna, i vissa fall
i var femte årskull, framräknats ett år i sänder genom att för
varje år beräkna avgången i resp. årsklasser genom död eller
emigration, varvid förutsatts, att den nuvarande dödligheten och
emigrationen på visst sätt vore i avtagande.1
Huvudresultaten i fråga om de genom dessa beräkningar fram-
1 För närmare detaljer rörande sättet för beräkningens utförande hänvisas
till den ovannämnda artikeln i Sociala och kommunala spörsmål.
29. Svensk Tidskrift 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
