Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Den svenska arbetsmarknadens läge i demografisk belysning. Av G. Silén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA ARBETSMARKNADENS
LÄGE I DEMOGRAFISK BELYSNING
AV AKTUARIEN G. SILÉN
Bland den mångfald faktorer, som bestämma läget å
arbetsmarknaden, intaga befolkningsförhållandena, de
demografiska faktorerna, en särställning bl. a. därigenom att de utan
svårighet kunna siffermässigt fixeras, och därigenom att det sätt
och den styrka, varmed de påverka arbetsmarknaden, kan
förutses decennier i förväg. Hur konjunkturläget inom industrien i
Sverige kommer att gestalta sig om t. ex. 10 år, är väl ingen,
som vågar sig på att förutsäga, men att approximativt beräkna,
huru många personer, som år 1937 komma att befinna sig i de
åldrar, som deltaga i det produktiva arbetet, är en relativt enkel
uppgift, där felmarginalen ej behöver vara så särdeles stor.
I följande framställning, som avser att belysa
arbetsmarknadens läge med användande i huvudsak av befolkningsstatistiskt
material, har arbetsmarknaden fattats i mycket vidsträckt
bemärkelse såsom omfattande samhällets hushållning i sin helhet. Med
en dylik vid tolkning av arbetsmarknadsbegreppet mätes
tillgången på arbetskraft av hela antalet personer i de arbetskraftiga
åldrarna, och måttstocken för den totala efterfrågan på
arbetskraft blir hela det förefintliga antalet arbetstillfällen vid den
rådande arbetslönenivån. Med dessa utgångspunkter bestämmes
arbetsmarknadens tillgångssida av rent demografiska faktorer
(födelse- och dödstalen samt in- och utflyttningen), medan
efter-frågesidan i huvudsak bestämmes av faktorer av ekonomisk art
(näringslivets expansionsdrift, kapitalbildningens storlek,
produktionsteknikens förbättring etc.). De på arbetsmarknadens
tillgångs- och efterfrågesida verkande faktorerna äro givetvis icke
oberoende av varandra; sålunda är exempelvis näringslivets
expansionsförmåga bl. a. beroende på tillgången på arbetskraft,
medan födelse- och dödsfrekvensen samt in- och utflyttningen i
viss mån äro beroende på de ekonomiska förhållandena.
Sambandet mellan de demografiska och de ekonomiska faktorerna
är emellertid icke sådant, att någon direkt korrespondens
förefinnes mellan tillgången och efterfrågan på arbete. Att ett järn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
