Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - Svenskt Biografiskt Lexikon. Av Carl Hallendorff - Utgivet av Bertil Boëthius. I—VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
Svenskt Biografiskt Lexikon. Utgivet av Bertil Boethius. I—VI,
Stockholm 1918—26. Albert Bonniers förlag.
Det är ett dristigt tilltag att försöka gradera efter värdet ens ett
litet fåtal av de mest märkliga bokverk, som komma till synes i vår
bokproducerande tid. Men om blicken begränsas till en viss
ämnesgrupp, och om omdömet samtidigt får en mera relativ utformning,
är det kanske ej för djärvt, att utpeka något speciellt arbete såsom
— åtminstone enligt anmälarens uppfattning — i alldeles eminent
grad förtjänt av uppmärksamhet och lovord. Så skulle undertecknad,
särskilt med hänsyn tagen till den svenska historiens sfär, vilja
beteckna det stora arbete, som år 1917 begynte utkomma under titel
Svenskt Biografiskt Lexikon, och vilket hittills kommit ut med 6
monumentalt utstyrda volymer.
Att vi visst icke saknat biografiska verk förut, behöver naturligtvis
ej utförligare påpekas. Åtskilliga högt berömda samfunds
publikationer gömma mycket i den vägen, och särskilt äro ju Svenska
Akademiens Handlingar ett rikhaltigt biografiskt bibliotek. Men alla veta
också, att den officiella personteckningen med dess stränga anspråk
på både form och innehåll där fått härska i oroväckande grad — en
skildringskonst, som är alltför nära besläktad med hovmålarnas
ståtliga men på liv skäligen tomma gallerier av samtida statsledare.
Något helt annat var det, som bjöds i Biographiskt Lexicon öfver
namnkunnige Svenske Män, vilket på W. F. Palmblads initiativ
började utgivas 1835 samt 1856 med bandet XXIII bragtes till preliminärt
slut för att emellertid fortsättas i en ny följd (del I—X, åren 1857—
1907). De därstädes verksamma författarna, såsom Palmblad själv,
Pehr Wieselgren och Jonas Gustaf Wahlström, senare Elof Tegnér o. a.7
ville visserligen ej låta hejda sig av någon vedertagen Personhistorisk
konsts snäva skrankor; de öste med nästan berusad glädje ur
arkivens och bibliotekens skatter och gåvo i många fall en intim
biografi, som än i dag bibehåller sitt värde. Men det stora verket
saknade i allt för hög grad sammanhållande hand och fasta principer
för urval och behandling. Och även om det icke så ögonskenligen
vore en anhopning av både starkt och svagt, skulle dess
ofullständighet och respektabla ålder (ty det är blott de tre sista delarna, som
nu äro yngre än 50 år) gjort en ersättare efter nyare krav högst
nödvändig. Huvudmassan av det ärevördiga verkets innehåll daterar
sig från 1835—56, det måste därför vara på tiden, att de frukter, som
intensiv forskning sedan dess satt inom olika vetenskapsgrenar om
märkligt folk här i landet, bli sä fullständigt som möjligt samlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
