Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Processkommissionen och häradsrätterna. Av Algot Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 ALGOT BAGGE
sionen har själv angivit skälen varför nämnd icke lämpar sig
för de mera betydande städerna. »Dessa städer, vilka
karaktäriseras av en rörligare befolkning och livligare handel och
näringsliv, bilda icke naturliga grundvalar för ett omfattande
lek-mannadeltagande i rättsskipningen såsom övriga delar av landet.
Skulle ett sådant deltagande påkallas, komme det därför
säkerligen att där sakna rotfäste hos befolkningen och sålunda ej
heller åtnjuta det anseende och förtroende som annorstädes i
landet kommer det till del och varav det måste uppbäras. Det
kan ock ifrågasättas huruvida icke ett lekmannadeltagande i
rättsskipningen i dessa städer skulle medföra fara för att ett
moment av oberäknelighet införes i rättsskipningen till skada
för dess säkerhet och understundom ovidkommande hänsyn
komme att vid dömandet göra sig gällande».
Man måste finna mycket betänkligt, för nämndens egen skull,
för dess välförtjänta anseende och för dess obestridliga betydelse
inom dess naturliga verksamhetsområde, att under den kris, som
nämnden, även på den rena landsbygden, för närvarande
genomgår, taga det av processkommissionen föreslagna steget att, låt
vara endast i brottmål, införa nämnd på ett nytt fält, där den
ej vuxit upp och där jordmånen är ogynnsam.
Processkommissionens förslag, att nämnd skulle kunna väljas proportionellt
— tydligen i den vällovliga avsikten att göra förslaget om
möjlighet för fyra nämndemän att överrösta domaren mindre
riskabelt — tillhör den sortens läkemedel som äro värre än
sjukdomen.
Vad själva rättegångsförfarandet vid häradsrätterna beträffar
har, såsom i den förut citerade uppsatsen i denna tidskrift
erinrades, »våra förfäders fasthållande vid den gamla, på svensk
mark uppvuxna processen försatt oss svenskar i den lyckliga
belägenheten att vi, för att ernå ett förfarande i första instans,
som fyller nutida anspråk, icke behöva, såsom så många andra
länder, bryta med det föregående, utan kunna, trots de många
och stora bristerna i vår rättegångsordning, bygga vidare på en
genom århundraden lagd, fast grundval».
I själva verket torde, om man frånser det engelska
rättegångsväsendet, ingen domstol ha i så stor utsträckning som den svenska
häradsrätten utan avbrott tillämpat grundsatser, som utomlands
numera anses tillhöra den moderna processens märkligaste
landvinningar. Den svenska häradsrätten har i tider, då skriftlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
