Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Processkommissionen och häradsrätterna. Av Algot Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROCESSKOMMISSIONEN OCH HÄRADSRÄTTERNA 319
visat sig äga juryns och lekmannen-meddomarens fördelar utan
att vara bekajad med deras dåliga egenskaper, eller rättare sagt
utan att dessa kunnat göra sig gällande. Nämndens kollektiva
röst representerar, liksom juryns, folket, icke den enskilde, vid
sidan av domaren, men röner ej som juryns en betänklig
inverkan av denna lekmannaförsamlings tillfälliga och bristfälliga
sammansättning; nämnden har lekmanna-meddomarens större
erfarenhet, men dennes benägenhet att bedöma målet från en
begränsad och specialiserad yrkeserfarenhet kan ej i den
kollektiva rösten få den betydelse, som eljest kan vara att befara.
På denna punkt, nämndens kollektiva röst, bryter
processkommissionens förslag traditionen. Fem nämndemän skola vara
fullsutten nämnd, och äro fyra av dem ense överrösta de domaren.
Processkommissionen har som skäl för detta förslag anfört
framkomna krav på ett ökat inflytande för lekmannaelementet.
Frånsett att framställda krav på en åtgärd icke är detsamma
som att åtgärden är förnuftig, förefaller vad processkommissionen
anfört som stöd för dessa kravs existens föga övertygande, då
härför huvudsakligen åberopas av riksdagen vid ett flertal
tillfällen — i ett fall visserligen mot andra kammarens beslut —
avslagna motioner om utvidgning av nämndens befogenhet. För
nämndemännen, som ha den verkliga erfarenheten i frågan, torde
det ställa sig mycket tveksamt, om de, även i ett reformerat
förfarande som ger större möjlighet att följa med förhandlingen
i målet, kunna taga på sig det större ansvar, som följer med en
i verkligheten individuell domsrätt.
I varje fall synes den starka beskärning, som
processkommissionen företagit av nämndemännens antal, i hög grad
beklaglig. Nämnden förlorar därmed sin förnämliga ställning av
folket bredvid domaren och närmar sig de illiterata rådmännens
mindre lämpliga typ. Möjligen har processkommissionens
ställning till nämnden i viss mån rönt inverkan av dess önskan att
införliva nämnden även med rättsskipningen i stad. Det kan
dock ifrågasättas om detta är ett lyckligt grepp. Förändrade
förhållanden, som sammanhänga med större rörlighet i
befolkningen, och tätare tingssammanträden, vilka alltför mycket
inkräkta på nämndemännens tid, ha gjort gamla tiders goda
nämndemanstyp, som satt fyrtio, femtio år i nämnden, mindre
ofta förekommande än förr. I städerna skulle säkerligen
förutsättningarna för denna typ fullständigt saknas. Processkommis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
