Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Socialförsäkringens sorgebarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 301
ring samt sjukvårdsförsäkring och moderskapsförsäkring som
obligatorisk prestation från kassornas sida. För att åstadkomma ett
förslag i denna riktning tillsattes i fjol sommar en ny kommitté, som i
höstas framlade ett förslag om de erkända sjukkassornas uppdelning
på två kategorier: pr/märkassor, som skulle handhava
sjukpenningförsäkring under de första 100 dagarna av sjukdomsfall, och
distrikts-sjukkassor, vilka skulle utgöra en sorts fortsättningskassor med
sjukpenningförsäkring för en sjukdomstid t. o. m. två år samt meddela
sjukvårds- och moderskapsförsäkring. Distriktssjukkassorna skulle även
kunna mottaga direkta medlemmar. Statsbidragen skulle härigenom
ökas från nuvarande 31/2 till inemot 7 millioner kronor pr år.
Genast vid sitt framläggande rönte förslaget häftig kritik från
rikssjukkassornas håll. Deras representant inom kommittén hade
reserverat sig i sällskap med en riksdagsman från bondeförbundet, vilken,
ehuru undertecknare av det förut omnämnda utskottsutlåtandet vid
1926 års riksdag, dock ansett, att kommittén gått för långt i sina
koncentrationssträvanden. Vid den remissbehandling, som förslaget
underkastades, mötte också skarp kritik. Socialstyrelsen hade många
grava anmärkningar, men tillstyrkte dock i förhoppning att man
härigenom skulle nå åtminstone ett steg närmare den obligatoriska
försäkringen. Regeringen visade sig dock känslig för oppositionen från
rikssjukkassorna och mildrade förslaget på vissa punkter; sålunda
skulle rikssjukkassorna få rätt men icke skyldighet att emottaga direkt
anslutna medlemmar.
Med anledning av den framkomna kritiken kunde regeringen haft
fullgod anledning att vila på hanen. Men det var endast då det
gällde arbetsfredsfrågan, som en planerad proposition inhiberades.
Ecklesiastikminister Almqvist framlade sin beryktade skolproposition
och socialminister Jakob Pettersson proposition i sjukkassefrågan i
huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag. Från
olika håll i riksdagen ha motioner väckts om väsentliga ändringar
och avslag på propositionen, varvid från högerhåll framhållits, att
det icke kunde anses välbetänkt att nu gå till en ny lagstiftning i
fråga om sjukkasseväsendet, när enligt regeringens utfästelse och
statsutskottets i år uttalade önskan pensionsförsäkringen skall underkastas
en genqmgripande revision. Man måste också säga sig att om
statsmakterna vilja vidmakthålla och uppmuntra det frivilliga
sjukkasseväsendet, så är det oklokt att lagfästa en sådan anordning, som
åsyftar rikssjukkassornas utplånande. Deras smidiga organisationsformer
ha visat sig lämpliga, och av landets 800,000 sjukkassemedlemmar
tillhöra 300,000 riksjukkassorna.
Hur propositionens slutliga öde i riksdagen kommer att gestalta sig,
är ännu ovisst. Men det är icke otänkbart, att även det femte försök,
som här föreligger under de senaste sju åren, att komma till rätta med
vår socialförsäkrings sorgebarn kommer att misslyckas. Det bästa vore
ett uppskov i avvaktan på den nydaning av vår pensionsförsäkring,
som nu förestår, varvid även vårt sjukkasseväsen genom sitt nära
samband med invaliditetsförsäkringen måste läggas i stöpsleven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
