Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Rättsreception och folklig rättsvård. Av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTSRECEPTION OCH FOLKLIG RÄTTSVÅRD 275
på ett sätt, varmed bygdernas rättsmedvetande ännu efter
århundraden ej hunnit försona sig, var det dock ej en abstrakt
makt, som med något av en naturlags meningslösa
ofrånkomlighet genomförde den stora omvälvningen, utan svenska
ämbetsmän, med känsla och förståelse jämväl för bygdernas behov
och den andra partens rätt. Men även rättstankarna ha sin
nödvändiga inre logik, som kan låta dem växa ut och antaga
något av samma abstrakta, opersonliga allmängiltighet som
utmärker ekonomiens och naturens lagar. När en Magnus
Ladulås eller en Gustav Vasa lade sin hand på överflödet, var det
ändock ytterst en praktisk och naturlig åtgärd, för vilken man
böjde sig mera på grund av dess rimlighet äri av vördnad för
nödtorftigt draperande teoretiska satser, även om de lånades
från så vördnadsbjudande auktoriteter som Guds, naturens och
kejsarens lag. Men de för vår rätt främmande satserna
byggdes med den utländska lärdomens hjälp av den ena
generationen efter den andra ut till allt lärdare, till språk och
rättstankar alltmer förnämliga — och främlingsartade begrepp och
regler. Man började med att förbjuda byalagen att stänga
Nord-Sveriges öde vidder för nybyggare för några fåglars och fiskars
skull eller med att för nytillkommande brukare öppna skogar,
vilkas virkesförråd mångdubbelt översteg bygdens behov. Och
några släktled senare hade man, nästan utan att övergångarna
märkas, kommit därhän, att det för den lärde juristen var ett
nära nog olösligt problem att erkänna och vetenskapligt uttrycka
bondens urgamla rätt till den svenska jorden.
Under det att allt detta skedde, sutto häradshövdingar eller
lagläsare landet runt till tings med nämnden, som i hedenhös.
Lika litet som häradsrätten i Vendel kunde låta bli att taga
hänsyn till Gustav Adolfs brev om ekehygge och djurfällning,
kunde dessa folkliga rätter eljes avvisa nya, i lag satta
rättsregler. Och ej heller är det tänkbart, att de jurister, som ledde
deras förhandlingar, skulle ha förblivit opåverkade av de nya
åskådningarna. Men det oaktat utgjorde utan tvivel
rättsskipningens folkliga organisation ett skydd mot de främmande
rättstankarnas överdrifter, vars betydelse ej kan överskattas.
Konkretast ser man det i de enskilda fallen. Främlingar kommo
resande till bygderna, utrustade med bergskollegiets brev på
strömmar, till vilka kronan kunde tillerkännas dispositionsrätt
endast om man åberopade en regalrätt, som väl inlärts vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
