Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Lejonet och draken. Av Bertil A. Renborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 BERTIL A. RENBORG
olika delar av det väldiga riket, råder dock intet tvivel om,
att man i Peking saknade vilja att fullgöra sina traktatsenliga
förpliktelser. Man insåg också mycket väl, att makterna icke
längre förfogade över några effektiva medel att tvinga kineserna
till underkastelse, och det diplomatiska notkriget i Peking
utvecklade sig snart till en fullkomlig fars.
Under tiden förvärrades de inre striderna i Kina alltmer, och
även här kunde man spåra Moskvas händer. Vissa av de
ledande generalerna erhöllo direkt pekuniärt och militärt
understöd från Moskva. I Kanton hade de röda under flera år att
kämpa en besvärlig strid mot inre fiender. Under senare delen
av år 1925 hade Kantonrepubliken lyckats nedgöra alla fiender
av betydenhet och därmed befästat sin ställning i Syd-Kina.
Man kunde förutse, att nästa steg skulle bliva ett försök att
sätta sig i besittning av hela landet, varvid första etappen bleve
att utsträcka Kantons militära välde upp till Yangtsefloden.
Innan kantoneserna voro färdiga att på allvar gripa sig an med
utvidgningen av sitt maktområde, hade emellertid Moskvas
mullvadsarbete börjat bära frukter på det område, dit det först
riktades. Den intensiva agitation, som bedrivits emot de så
kallade »foreign devils», hade så småningom genomträngt stora
delar av Kina, ehuru ännu så sent som i början av 1925
jordmånen icke var tillräckligt bearbetad för det definitiva anloppet
emot utlänningarna. Lyckligtvis brast det löst en smula för
tidigt. Den tändande gnistan blevo upploppen i Shanghai den 30
maj 1925 och följande dagar. Förhistorien till dessa allvarliga
tilldragelser under några korta sommarveckor var strejker vid
utländska, särskilt japanska bomullsspinnerier i Shanghai, som
föranlett sammanstötningar mellan polis och kinesiska arbetare,
varvid en kines blivit skjuten till döds. Studentagitatorer
började bedriva en våldsam främlingsfientlig agitation i själva
koncessionerna i Shanghai. Den 30 maj kom det till öppna
upplopp, varvid polisen för att hindra stormningen av en
polisstation, vari funnos ansenliga vapenförråd, måste skjuta på
folkmassan med resultat, att några tiotal kineser dödades. Följden
blev självfallet en ytterst orolig stämning bland kineserna i
Shanghai, vilken föranledde ytterligare upplopp och som en
löpeld spred sig till andra öppna hamnar, där händelserna i Shanghai
upprepades.
Det torde icke råda något tvivel’om att blodsutgjutelsen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
