Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Dagbotsystemets metamorfoser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 DAGENS FRÅGOR
Nej, ingalunda. Han tröstar derf ängslige med upprepade försäkringar
att alltsammans är blott — förtydligande.
Detta förtydligande skall bl. a. klargöra, säger justitieministern, att
det icke är fråga om någon proportionalisering med matematisk
noggrannhet, »utan att domstolen i varje fall skall utdöma ett straff, som
enligt allmän rättsuppfattning framstår såsom skäligt». Är detta
verkligen lagtextens innebörd, då kan tydligen allt proportionaliserande
lämnas åsido av t. ex. den domare, som i likhet med Hjalmar
Westring i livstiden och säkerligen mången annan finner det stöta
rättsmedvetandet att utmäta olika bötesstraff allt efter betalningsförmågan,
när en liten hemmansägare och en stor godsägare var i sin stad givit
en uppstudsig arbetare en tillrättavisande örfil. Och om målet för
domaren är att utdöma ett bötesbelopp som enligt allmän
rättsuppfattning framstår såsom skäligt, tror verkligen någon att domaren,
för att nå detta mål kommer att betjäna sig av de besvärliga
operationerna med dagsbotantal och dagsbotbelopp? Måste icke domaren,
efter detta slutliga direktiv av justitieministern och dagsbotsystemets
skapare, fmna sig vara i sin goda rätt, om han förfar så, att han
först bestämmer sig för ett visst skäligt bötesbelopp som skall
utdömas, och därefter — för att dock formellt uppfylla lagens krav —
genom vissa manipulationer trollar fram dagsbotantal och
dagsbot-belopp? Så länge man uppriktigt ville målet: proportionalisering efter
betalningsförmågan, kunde dagsbotsystemet såsom medel härför
möjligen ha något berättigande, låt vara att målet näppeligen var något
att sträva efter. Men nu, då detta mål övergivits, står medlet kvar
utan allt existensberättigande, blott för sin egen skull.
För visso gives det ingen svensk jurist, som ej med ärlig
beundran och tacksamhet erinrar sig all den andliga njutning han haft av
Thyréns med tegnérsk klarhet och kraft skrivna juridiska verk och
av hans ypperliga akademiska tal. Men härmed vore icke oförenligt
om en eller annan, vid begrundande av de olika utläggningar om
dagsbotsystemet som Thyrén skänkt den svenska nationen, finge i
tankarna den frödingska versen:
Det är som hörde jag prins Hamlet gäcka
Polonius med molnens gyckelspel:
»Mig tycks det likna si så där en vessla
•— det ser mig ut att vara en kamel!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
