Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Arbetslöshet som socialpolitiskt medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 237
ses som ett slags »livgivande myt», som ett mål att sträva efter
snarare än en fullt uppnåelig verklighet, får man väl kanske ändock med
de amerikanska erfarenheterna för ögonen säga, att förverkligandet
av detta samhällsideal kommit oss närmare än förverkligandet av det
socialistiska. Och vad vi sett av socialismen inför verkligheten under
och efter krigsåren har onekligen kommit det tilldragande och
livgivande i den myten att i hög grad förblekna.
Också England har att uppvisa så djupgående ändringar inom
samhället, att man även där med fog talat om en social revolution. Det
victorianska Englands samhällsbyggnad är snart en saga blott. Dessa
förändringar äro emellertid av väsentligt äldre datum än de
amerikanska. De pågingo med full fart redan före kriget; decenniet närmast
före den stora katastrofen var här avgörande, och det är egentligen
frukterna härav, som nu skördas. Den då pågående processen var
på sin tid föremål för samtida skildringar och analyser i flera artiklar
i Svensk Tidskrift.
Nu framträda som sagt med all önskvärd tydlighet resultaten av
dessa ytterligt betydelsefulla förändringar, som fått både sociala och
politiska konsekvenser av knappast överskådlig räckvidd. Viktiga
sidor av denna »unnoticed revolution» äro föremål för en intressant
artikel iEconomic Journals marshäfte av Henry Clay, en av de mera
framskjutna, yngre representanterna för den »nyradikalism» i
England, som står i skarp opposition till den ekonomiska liberalismen
och närmast avlöst de gamla fabianerna, vilka nu med det berömda
paret Webb i spetsen — ack, huru fort flyr icke tiden! — både
teoretiskt och praktiskt närmast likna spöken från ett förgånget tidevarv.
Clays väl dokumenterade iakttagelser och klara analys ställer den
»engelska revolutionen» i en lärorik motsats till den amerikanska.
Omvälvningen inom det engelska samhället har framför allt tagit sig
uttryck i djupgående ändringar inom den ekonomiska och sociala
politiken. Det är främst på tre olika vägar, som den engelska staten
under denna tid alltmer kommit att ingripa i det fria avtalet och
bytet mellan individerna, som är huvudprincipen för den gamla
ekonomiska liberalismen. Det är genom att allt kraftigare beskatta de
högre inkomsttagarna till förmån för de lägre, genom offentliga
understöd av olika slag utanför de förvärvade inkomsterna samt genom en
alltmera omfattande direkt reglering av lönerna. Alla dessa tre
socialpolitiska metoder ha använts också tidigare, men det är »le ton
qui fait la musique», och det är det nya sättet att använda dem som
är avgörande. De höra f. ö. nära samman. Löneregleringen medför
ökat understödsbehov åt dem som drabbas av den genom
regleringen uppkomna arbetslösheten, den vidgade understödsverksamheten
medför givetvis ökat skattetryck, som genom den progressiva
inkomst-och förmögenhetsbeskattningen allt mer går ut över de övre
inkomstlagren men också inverkar minskande på kapitalbildningen, varav åter
följer ett lägre jämviktsläge för lönen.
Det är uppenbart, att den väldiga ökning i kombinationen av
progressiv beskattning och utvidgning av den statens och kommunernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
