Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Jordbrukets arbetarfråga - Arbetslöshet som socialpolitiskt medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 DAGENS FRÅGOR
Häremot avsticker som sagt den växande skillnaden mellan
lantarbetarnas olika yrkesgrupper. Skiljer man mellan kategorierna
stat-avlönade jordbruksarbetare, manliga tjänare och kvinnliga tjänare^
finner man, att rangordningen dem emellan vid periodens början och
dess slut är densamma, i det de förstnämnda haft den högsta och
de sistnämnda den lägsta totallönen. Men den kvinnliga
arbetskraften har förbättrat sin ställning avgjort mest. Gruppen tillfälliga
manliga dagavlönare i egen kost, som är känsligast för konjunkturerna,
har minst varit i tillfälle att höja sin lön, helt naturligt förresten,
då tillströmningen från städerna huvudsakligen gått ut över den.
Dessas lön är ej blott lägst, de föra ofta en hemlös och rotlös tillvaro,
föga gynnsam för det uppväxande släktet. Deras ställning utgör ock
numera en anomali inom arbetarrörelsen, och hoppet om förbättring
är ej stort.
Det är i själva verket ett allvarligt problem, vad man skall göra
av landsbygdens övertaliga arbetskraft. Lantbruket kan ej upptaga
överskottet på grund av rådande konjunkturer, och inom industrien
hindras detta för närvarande av industriarbetarnas fackförbund och
deras lönepolitik. Samtidigt söker dessas politiska organisation, det
socialdemokratiska partiet, i jämlikhetens och broderskapets namn
efter sina mest betydande återstående resurser bland lantbrukets
arbetare! Situationen ger onekligen en inblick i den verkliga
innebörden hos ett av framtidens kanske viktigaste sociala och politiska
problem i vårt land.
Både i England och i Amerika talas i dessa dagar
om en ny social revolution av icke mindre
betydelse än den som i början av förra århundradet följde den
industriella revolutionen i spåren. Men innebörden av dessa sociala
omvälvningar, sådana de framställas av iakttagare i de båda anglosachsiska
huvudländerna, är radikalt olika; och denna olikhet är ytterst
signifikativ.
I Amerika pekar man med stolthet på, hur ökningen i det allmänna
välståndet, föranledd av en enorm stegring i näringslivets produktivitet,
höjt arbetarnas levnadsstandard till en nivå, som kan komma den
stackars europeiska medelklassen att blekna i avundsjuk häpnad.
Innebörden i den amerikanska sociala revolutionen anges vara, att
arbetarna i förvånande utsträckning begagnat sina ökade inkomster att
genom ett sparande i stor skala bli delaktiga i landets kapital. Denna
arbetarklassens ökade andel i kapitalbildningen, som försiggått i
mångahanda former, bl. a. också genom att förvärva aktier och obligationer
i företagen, tenderar att ge samhällsstrukturen en helt ny karaktär.
Man ser i Amerika med goda förhoppningar mot en framtid, där en
egendomslös, missnöjd och för de ekonomiska realiteterna lika likgiltig
som farlig arbetarklass icke längre stör harmonien i God’s own country.
Det är den enskilda äganderättens, avtalsfrihetens och
självförsörjningens idealsamhälle, som man ser förverkligat på ett hittills oväntat
sätt. Även om detta nu får, i likhet med det socialistiska, mera an-
Arbetslöshet som
socialpolitiskt medel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
