Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Utredningsslöseri - Jordbrukets arbetarfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 DAGENS FRÅGOR
Det är denna oförmåga att väga, icke blott räkna, som är en av
huvudbristerna i alla dessa statistiska extra-undersökningar, som störa
och förtynga det offentliga arbetet i vårt land. Man borde kunna
begära, att innan en ny »utredning» sättes igång, vederbörande först
verkligen utreda, huruledes den med minsta möjliga apparat skall ge
ett verkligt konkret resultat. Ville främst riksdagen och därnäst vår
nådiga regering tillägna sig den synpunkten, skulle de lämna ett
visserligen blygsamt, men icke betydelselöst bidrag till fyllande av kravet
på »förenklingar och besparingar i statsförvaltningen».
När arbetarfrågan rycker fram i täten bland brännbara
ämnen, är det i regel industriarbetarna man tänker på.
Lantarbetarna existera knappt för vanliga stadsbor, såvida ej någon
skördestrejk riktar en i så fall föga smickrande uppmärksamhet på
dem. Deras ställning är i själva verket bekymmersammare och mera
behjärtansvärd än industriarbetarnas.
Kunde inkomstfördelningen påverkas av ideella skäl, borde utan
tvivel jordbrukets arbetare med sin längre arbetstid och sitt ofta
mycket påkostande arbete hava avgjort högre lön än flertalet andra yrken.
Förändringarna i lantarbetarnas lönenivå visa emellertid de
ekonomiska krafternas spel på ett sätt, som låter den vanliga terminologin
hos arbetarrörelsens målsmän klinga föga övertygande. Under
krigsåren, just den för landets livsmedelsförsörjning brydsammaste tiden,
stego lönerna inom modernäringen kraftigt för att sedan sjunka
tillbaka och förete en splittrad utveckling, som något närmare skall
nedan belysas.
Socialstyrelsen har, på grundval av ett omfattande uppgiftsmaterial,
i Sveriges officiella statistik publicerat en synnerligen intressant och
mångsidig redogörelse för Arbetartillgång, arbetstid och
arbetslön inom Sveriges jordbruk år 1925 jämte
specialundersökning rörande arbetstidens förändringar inom jordbruket
åren 1911—1925. Vad lönenivån angår, framgår det av samma
undersökning, att lantarbetarlönerna under perioden 1914—1920
oavbrutet stego, tills kulmen nåddes vid 210 å 225 % över 1913 års nivå.
Under de följande tre åren sjönko lönerna med 40—50 % från
nyssnämnda topplöner, men med 1924 och 1925 synes nedgången hava
upphört och efterträtts av en tendens till stabilisering av lönenivån.
I förhållande till år 1913 företedde lönenivån vid 1925 års slut en
genomsnittlig höjning på omkring 75 å 80 % (c:a 70 % för manliga
arbetare och 90 % för kvinnliga). Löneläget kan även karakteriseras
därigenom, att medellönerna för 1925 i allmänhet lågo mellan
motsvarande arbetspriser 1917 och 1918 utom beträffande manliga
dags-verkare, för vilka den genomsnittliga daglönen sjunkit under 1917 års
nivå.
Den betydande stegringen sedan 1913 innebär säkerligen, även om
man tar hänsyn till förändringarna i penningvärde, en avgjord
förbättring av lantarbetarnas ställning, men kan ingalunda mäta sig med
de löneförbättringar, som ett flertal väl organiserade yrken tilltvungit sig.
Jordbrukets
arbetarfråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
