Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Utredningsslöseri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 DAGENS FRÅGOR
Om också denna teckning är en vrångbild, överdriven eller
generaliserad, har den inte ändå åtskilliga drag, som kännas igen? I varje
fall gå tankarna åt det hållet, då man ger akt på den syndaflod av
formulär, som just nu översvämmar statsförvaltningen, täckande hela
schackbrädet av grader och klasser, från generaldirektörer och
landshövdingar ned till »extra befattningshavare» och »anställningshavare»
så små, att ännu ingen ruta upplinjerats som ram åt dem.
Hundratusen statstjänare sitta i dessa dagar och tyda gåtorna i den »strängt
förtroliga» blankett, genom vilken deras bisysslor skola utrannsakas.
Sannolikt kan den eventuella postexpeditrisen i Korpilombolo utan
större tvekan ge den i kol. 3 äskade »uppgift å varje under år 1926
innehaft uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk
eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit
registrerat som aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara
må» och den i punkt D begärda upplysningen om härför ungefärligen
använt timtal. Men desto svårare bekymmer kan — om han inte
vill begagna sig av den i alla fall reserverade mänskliga rättigheten
att här svara »uppgives icke» — kol. 4 bereda den samvetsgranne
banvakten någonstans nere i Småland, som till äventyrs under
kraft-säsongen 1926 gjort sig en liten biförtjänst på fångsten ur den
förbiflytande ån, och som kanske därjämte uppburit’ något honorar för
ett par bidrag i Jönköpings Missionsblad. Skall månne icke detta
anses såsom »arbete som givit inkomst i penningar eller
naturaförmåner (förvärvsarbete)»? Och i så fall, vem vet om han inte då råkar
in i någon statistisk tabellspalt »järnvägstjänstemän med 2 bisysslor»
med all den risk för hans och hans medbröders dyrtidstillägg, som
den kolumnens utsvällning kan medföra.
Denna gången är det icke någon enskild riksdagsman, som satt
maskinen i gång, det är själva de mäktiga statsrevisorerna, som i
punkt 137 av sin berättelse för 1924/1925 åter blåst upp en
utredningsstorm mot det s. k. mångsyssleriet i förvaltningen.
Man skulle kunna tycka, att den frågan borde blivit tillräckligt
utredd under de 70 år, den varit föremål för statsmakternas i upprepade
regleringar uttryckta uppmärksamhet. Det är icke mer än fem år
sedan en omfattande, om också icke »fullständig» utredning i ämnet
verkställdes på yrkande av 1922 års statsrevisorer; det är icke två år
sedan denna utredning just för 1925 års statsrevisorers räkning erhöll
en avsevärd komplettering. Men, förklaras det i 1926 års riksdags
skrivelse nr 293,
det är uppenbart, att en utredning, utförd på den korta tid, som stått
revisorerna till buds, icke kan vara uttömmande, Av praktiska skäl ha uteslutits
lägre befattningshavare och vissa förvaltningsområden. »Vidare har det givetvis
icke varit möjligt för revisorerna att närmare sovra det inkomna materialet,
som jämväl därutinnan är ofullständigt, att vederbörande tjänstemän ansetts
icke hava skyldighet att lämna uppgifter om enskilt förvärvsarbete».
Spörsmålet är »av en så invecklad och ömtålig natur, att ett ingående och allsidigt
inträngande i detsamma är förbundet med stora svårigheter och förutsätter
gynnsammare arbetsförhållanden» än revisorerna haft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
